AV ÖVERSTELÖJTNANT MST BERTIL NELSSON

Året var 1755. Storbritannien och Frankrike slogs om makten. I Amerika allierade sig fransmännen med indianerna och deras framgångar tvingade fram motåtgärder, en ny typ av förband - de reguljära jägarna. Rogers Rangers är ursprunget till det som i dag är US Rangers.


På kvällen tog vi oss närmare [fortet] och befann oss nästa morgon inom 300 meters avstånd från detta. Mina män låg dolda bland snår av sälg medan jag kröp ännu närmare fram till en stor tallstam. Där dolde jag mig genom att hålla kvistar framför mig i handen. Strax efter soluppgången kom soldater ut ur fortet till ett sådant antal att mina män och jag knappast kunde återförenas utan att bli upptäckta. Omkring klockan 10 gick en ensam man rakt emot vårt gömställe...

Det är Robert Rogers, grundare av världens kanske första riktigt effektiva jägarförband, som gjorde anteckningar i sin dagbok den 21 oktober 1755. Hans jägare, Rogers Rangers, är ursprunget till det som i dag är US Rangers.

 

Spännande fakta om sjuårskriget

Det är emellertid långt ifrån en äventyrsroman som författaren, Bertil Nelsson, har skrivit. Det är en faktaspäckad redogörelse över den dramatiska kampen om Nordamerika mellan Storbritannien och Frankrike, sjuårskriget 1756-1763. Kriget fördes över hela världen; i Afrika, Asien, Europa samt i Amerika. Resultatet blev en överväldigande brittisk seger, men vägen dit var lång och svår.

Det som Nelsson tar upp är först och främst hur världens första reguljära jägarförband uppstod. Han behandlar också mycket ingående indianernas roll i krigföringen - båda parter försökte knyta dem till sig. Utgången av kriget kom att forma världens öden för hundratals år framåt - och USA blev engelsktalande i stället för fransktalande. Därför tar Nelsson även upp kriget i Nordamerika ur ett litet större perspektiv. Och sist, men inte minst, ett fascinerande personporträtt av Robert Rogers, den man som spelade en avgörande roll för att utveckla jägartekniken.

 


Britternas, fransmännens och indianstammarnas områden omkring 1750.
Britternas, fransmännens och indianstammarnas områden omkring 1750.

 

På marsch mot katastrofen

I Amerika började konflikten redan sommaren 1755. Inte långt från dagens stålstad Pittsburgh, där floderna Monongahela och Alleghany flyter samman och bildar Ohio, stod sammandrabbningen. Fransmännen hade på ett utmanande sätt etablerat ett fäste, Fort Duquesne, vid denna strategiska plats. Britterna bestämde sig för att med överlägsna styrkor, under befäl av generalmajor Edward Braddock, erövra fortet. Välexercerade, välrustade och klädda i röda uniformer, marscherar två brittiska regementen genom vildmarken. De var understödda av ett uppbåd av inte allt för disciplinerade kolonister - i och för sig prydliga och välrustade, men för generalmajor Braddock inget annat än beväpnat slödder. Allierade indiankrigare har Braddock stött ifrån sig med förakt - de var bara att betrakta som ociviliserade vildar.

När de främsta brittiska enheterna närmade sig fortet gick allt planenligt; en mindre fransk-indiansk styrka föstes undan. Då hände det: Från flankerna riktades en förödande eld mot den brittiska kolonnen. Britterna trängdes ihop i täta hopar, som efter hand nedkämpades. De enda som framgångsrikt avvärjde indianerna var kolonisterna, vilka också fick täcka reträtten för de flyende brittiska förbanden. Totalt stupade nära 2/3 av den brittiska styrkan och de som togs till fånga av indianerna gick ett fruktansvärt öde till mötes. En samtida berättelse:


Vid solnedgången fick jag se en mindre avdelning med ungefär ett dussin fångar, nakna med sina händer bundna bakom ryggen och med ansikten och delar av kroppen svartmålade. Dessa fångar brändes till döds på stranden av Alleghanyfloden, mitt emot fortet. Jag stod på vallen tills jag fick se dem bränna en av dessa män. De band honom vid en påle och höll på med att vidröra honom med bränder och glödgade järn. Han skrek på det mest hjärtskärande sätt, medan indianernas rop skallade som helvetesandar.


Det blev snart uppenbart för alla att det inte gick att föra ett framgångsrikt krig i Nordamerikas vildmarker utan att ha rörliga förband, goda underrättelser och bra relationer med indianerna.

 

Robert Rogers träder in på arenan

Robert Rogers.

Robert Rogers.

En del av räddningen för britterna var Robert Rogers, som vuxit upp i "The Backwoods" - bördiga platåer långt bortom kustlandet, som nu odlades upp av dem som var tillräckligt modiga, starka och företagsamma. De var en blandning av bönder och jägare, vars jaktmetoder och stridssätt liknade indianernas, liksom deras hjortskinnskläder och mockasiner. När kriget bröt ut var Rogers 24 år, atletiskt byggd och ett huvud högre än de flesta. Han hade en genomträngande blick och en naturlig karismatisk auktoritet. Rogers blev 1755 chef för ett kompani av jägare och skogsmän, vilket genomförde överfall på fiendens fort under vintern. 1756 genomförde Rogers ett antal mycket framgångsrika expeditioner mot fransmännen och hans förband visade sig behärska både spaning och strid. Den brittiske överbefälhavaren, lord Loudon, försökte nu förvandla reguljära förband till Rangers genom att låta officerare gå som praktikanter hos Rogers. Men det var inte bara de praktiska erfarenheterna, som låg bakom Rogers framgångar. Det fanns en genomtänkt teoretisk bas och en lika genomtänkt taktik bakom allt han företog sig. Så kom det sig att Rogers skrev ned det första jägarreglementet i historien - 28 olika moment. Detta regelverk präglas av rörlighet, överraskning, vilseledande åtgärder och skydd mot fiendens offensiva uppträdande. Bertil Nelsson, som varit delaktig i skrivandet av många svenska reglementen, betecknar det som lysande.

Vi får dock inte glömma indianerna. Även om Robert Rogers och hans Rangers spelar huvudrollen, hade de stor hjälp av olika indianstammar. Det gällde också att bekriga de franskallierade indianerna. Hans mest berömda expedition var en vågad raid mot den fientliga Abenakiestammen. Med en styrka på 200 Rangers, som färdades omväxlande på floder och till lands, tillryggalade han 700 kilometer på ungefär 60 dagar. Djupt inne på fientligt territorium anföll Rogers abenakierna och satte dem ur stridbart skick.

"Mohawkbaronen", Sir William Johnson.

Vi följer Robert Rogers och hans jägarförband under hela det långa kriget. Vi stiftar också bekantskap med i stort sett alla ledande personligheter på båda sidorna. Vi möter William Johnson, den store indianvännen och pälshandlarkungen, den brittiske generalen Thomas Gage samt på den franska sidan den illa beryktade guvernören Vaudreuil och den ytterst kompetente generalen, markis de Montcalm. Även kommande frihetshjältar som Benjamin Franklin och George Washington, bara för att nämna några, spelade en betydande roll i denna konflikt. Den största militära innovationen - och bokens ledstjärna - var de reguljära jägarförbanden. Bertil Nelsson skriver:


Vem organiserade den första jägartruppen? En taktisk innovation kan naturligtvis när tiden är mogen uppstå på flera håll samtidigt. I detta fall rörde innovationen specialförband för strid och spaning i skogs- och bergsterräng. Den klassiska spaningen har ju ända sedan forntiden bedrivits av lätt kavalleri, som skulle svara för snabba raider in på motståndarens område och medverka till att en fältherre inte utsattes för obehagliga överraskningar.


Sedan gammalt avdelade man också lättutrustat fotfolk för att slåss i glesa formeringar framför de stora grupperingarna och till att före de stora slagen reducera motståndaren och försvåra hans verksamhet. Deras benämning "förlorade hopar" antyder dock knappast någon karaktär av elittrupp. - Det är bara att notera att idén att organisera Rangers och därmed jägartrupp fick en av sina första och till utformning och taktik mest framgångsrika tillämpningar just här. Rogers Rangers blev för flera år framåt kända som elitförband, beundrade av egna och fruktade av motståndarna.

 

Otack är världens lön

Otack är världens lön

Ill.: Alf Lannerbäck.

Det sägs att otack är världens lön och så var fallet även för Robert Rogers och hans indianska bundsförvanter. Efter det att fransmännen besegrats i Nordamerika och indianerna förlorat sin vågmästarroll, sattes de på undantag. Detta ledde fram till indianhövdingen Pontiacs uppror som urartade till rena blodbad, något som skildras av Bertil Nelsson. Under kriget ådrog sig Robert Rogers flera höga officerares avund och fick därtill med lån, som han själv var betalningsskyldig för, delvis finansiera utrustandet av jägarförbanden. När kriget var över vägrade brittiska kronan att betala annat än en symbolisk del, varför Rogers genom hela livet jagades av kreditorer. Ett försök till comeback under amerikanska frihetskriget misslyckades och han dog ensam, nedbruten och sjuk i London. Minnet av hans insats lever emellertid och våren 2003 - nästan 250 år efter att han skapade de första amerikanska jägarförbanden - har deras efterföljare inte utan framgång deltagit i angreppen på Irak.

Detta är en militärhistorisk bok som är litet utöver det vanliga, men så är det heller ingen vanlig militär konflikt - ett slag, ett kortare krig eller ett fälttåg - som den skildrar. Författaren, Bertil Nelsson, tar ett helhetsgrepp på kriget, som är mycket ovanligt och som kräver osedvanligt stora kunskaper, stor pedagogisk förmåga och en skicklig penna. Nelsson har allt detta och vi läsare är att gratulera.

 

Bertil Nelsson

Bertil Nelsson

Författaren Bertil Nelsson, med bakgrund som överstelöjtnant vid infanteriet, har bl.a. varit chef för arméstabens reglementsdetalj och rektor för Gällöfsta kurscentrum, samt har publicerat flera skrifter inom området ledarskap. Här vid fortet Ticonderoga 1968. Mest känd har han emellertid blivit för en rad uppmärksammade populärt hållna militärhistoriska böcker: Från Brunkeberg till Nordanvind om svenskt infanteri under 500 år, Breven från Tonkin om svenska öden i den franska främlingslegionen i Indokina, Regementen och vapenbröder - ett unikt dokument över den svenska armén under efterkrigstiden, samt Duncker och Savolaxbrigaden om finska kriget 1808-1809. Bertil Nelsson är ledamot av SMB:s styrelse.

Nelssons författarskap kännetecknas främst av en oerhörd kunskap, både inom det specifika ämnet och mer allmänt sett. Det märks att författaren är uppvuxen under en tid när bildningen, för dem som gick i läroverk samt på universitet och högskolor, låg på ett högre plan än nu. Det hela blir inte sämre av att Nelsson har en oerhört driven penna och ett mycket nyanserat språk. Som en extra krydda kan han också konsten att dramatisera, att göra en text spännande och intressant att läsa.

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!