Carl von Clausewitz är mannen som sagts förebåda det totala kriget. Hans verk Om kriget är en militärteoretisk klassiker som än i dag citeras flitigt. Han lyckades klä i ord de svårigheter som fältherrar upplevt under århundraden.

 

Clausewitz - citerad av många, läst av få

Napoleon Bonaparte! Man kommer inte undan honom. Inte enbart för att vårt kungahus härstammar från hans marskalk Jean-Baptiste Bernadotte. Han förändrade Europas karta och samhälle för evigt. Han förändrade krigets ansikte. Det grundläggande verket för militärteori kommer från hans motståndares studie av krigföringen. Mannen som sagts förebåda det totala kriget – Carl von Clausewitz.

Det finns ett litet antal böcker som med fog kan betraktas som klassiker. Förutom en svärm religiösa och skönlitterära verk så löper tanken osökt till Charles Darwins Om arternas uppkomst (1859), Karl Marx och Friedrich Engels pamflett Det kommunistiska manifestet (1848), Sigmund Freuds Drömtydningar (1900) och några till... För krigsteorins del är det inte någon diskussion om vilket verk som är Klassikern, Carl von Clausewitz Om kriget (1832–1834).

 

Stabsofficeren

Carl von Clausewitz föddes utanför Magdeburg 1780, han gick vid 12 års ålder in i armén och kom att delta i strid mot de franska revolutionsstyrkorna redan följande år. Efter ett par år började han en karriär som stabsofficer och som sådan kom han att uppleva Preussens och Österrikes totala nederlag mot Napoleon. Han ingick i den kommission som arbetade under general Gerhard von Scharnhorst för att snabbt reformera Preussens armé och samhälle. Inför Napoleons angrepp på Ryssland, där Preussen var en motvillig allierad, gick han i rysk tjänst och kom att uppleva la grande armées undergång som rysk stabsofficer. 1814 återgick han i preussisk tjänst och gjorde åter stabstjänst under ”de hundra dagarna” som slutade med Napoleons slutliga nederlag vid Waterloo. Efter kriget kom von Clausewitz att undervisa vid krigsakademin i Berlin tills han som marskalk von Gneisenaus stabschef i Polen 1831 plötsligt rycktes bort i kolera. Änkan kom att ge ut hans stora verk.

Om krigets popularitet har kommit och gått. Framför allt överväldigande eller oväntade segrar respektive nederlag tenderar att trumma ihop nya kohorter av läsare, vilket givit boken en rent militärhistorisk betydelse. Efter fransk-tyska kriget 1871 blev von Clausewitz husgud på krigsakademierna, i hans omfattande utläggning hoppades man finna den Slutliga Sanningen om den Säkra Segern. Något liknande inträffade under Vietnamkriget. I USA inleddes omfattande studier i Om kriget, som fortfarande är högeligen aktuell i dagens amerikanska världsbild och militära doktrin. Marxister som Engels, Lenin och Trotskij läste den intensivt. Adolf Hitler kunde citera långa stycken utantill! Varför? Kanske mest för att de grundläggande iakttagelserna om krigets väsen är så pass skarpa att de går att tilllämpa i en lång rad sammanhang utan att mista sin skärpa.

 

Det totala kriget

Vad är det som gör Om kriget ständigt aktuell och intressant? För det första lyckades Clausewitz under det tidiga 1800-talet klä i ord de svårigheter som fältherrar upplevt under århundraden. Bara för att nämna ett exempel: när stormaktstidens karoliner eller medeltidens riddare eller de romerska legionerna talade om Guds (respektive Mars) vilja som gjorde det enkla svårt och det otänkbara till en realitet, konstaterade von Clausewitz att ingen plan överlever den första kontakten med fienden. Han införde ett begrepp som är lika aktuellt i dag som under Napoleontiden: friktioner, en sammanfattande benämning på alla de små tuvorna som stjälper de stora lassen. Förvisso, menade von Clausewitz, skall man sträva efter så god planering som möjligt, skaffa sig så starkt överläge som möjligt, och förvisso fanns det moment som återkom med viss regelbundenhet; men man måste räkna med det oberäkneliga, alla små detaljer som nöter, stöter och tär på armé och moral. Det finns således, till många av hans läsares besvikelse, inga regler och teorier som kriget följer, ingenting som kan garantera säker seger. Krig är och förblir ett vågspel. En duell mellan två motståndare där den ene aldrig kan vara säker på vad den andre kommer att företa sig (förutom alla andra svårberäknade variabler som dåligt väder, snuva, missuppfattat meddelande osv.). Den riktiga fältherrekonsten, menade von Clausewitz, låg mindre i förmågan att förutse fienden och mera i förmågan att möta det okända, det oförutsedda, som varje armé utsätts för.

von Clausewitz har ofta fått klä skott för vår tids excesser och han återkommer ständigt till tanken att kriget inte är någonting annat än en förlängning av politiken med andra medel, att med våld påtvinga andra ens vilja! Krigen, menade han, måste styras av politiker med klart uppsatta politiska mål. von Clausewitz ser ingen som helst gräns för krigföringen (vilket inte innebär att han förordade massavrättningar av civila, något som ansågs vara höjden av barbari av hans samtid), och därmed föregrep hans ord vår tids mardröm – det totala kriget.

Om kriget uppehåller sig förvisso en hel del på olika strategiska och taktiska plan, om betydelsen av allt från överraskningsanfall till goda förposter och hans iakttagelser om t.ex. ’anfallets avtagande kraft’, om ’förintandet av fiendens huvudstridskrafter’, om ’tyngdpunkter’ och ’kraftsamling’ har utvecklats till sentenser. Delvis har hans texter kring taktik blivit överspelade av teknikutvecklingen, men iakttagelserna om det centrala i krigets väsen känner inte någon som helst tidsmässig bundenhet.

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!