Krig mellan: Sverige och Novgorod
Svensk kung: Birger Magnusson
Fältslag: -
Fred: -
Konsekvenser: Sveriges gräns i Finland flyttas österut.

 


Detta fälttåg är en fortsättning på den expansiva östpolitik som med kortare och längre avbrott bedrivs från svensk sida. Efter att tidigare ha lagt tavasternas område under Sverige har svenskarna nu ambitionen att tränga djupare ned mot Novgorod. Västkarelen blir det första målet och när detta område är taget hägrar Ladogakarelen, Karelens östligaste del. Karelarna har, till skillnad från tavasterna, av tradition en stark knytning till Novgorod. Den kareliska terrängen är vild och ogästvänlig.

 

År 1293

Till våren seglar en stor ledungsflotta mot Finland under ledning av marsken Torkel Knutsson. Målet är att flytta Sveriges gräns längre österut. Tillfället är väl valt, tatarerna anfaller Ryssland och även Novgorod är utsatt för det tatariska hotet. Det uppenbara målet för det svenska anfallet är hamnen och marknadsplatsen vid Soumenvedenpohja, senare känt som Viborg. Platsen är belägen vid Vouksens västra utlopp, en numera uttorkad arm, och är nyckeln till västkarelarnas handel och utbyte med omvärlden, redan före svenskarnas ankomst fanns här en äldre karelsk befästning. Ett svenskt herrravälde över platsen kommer att innebära att Sveriges och den romersk-katolska kyrkans makt över västkarelarna säkras.

Inte heller detta tåg är särskilt väl beskrivet i krönikorna. Svenskarna anlägger ett fäste vid Soumenvedenpohja, under till synes lugna omständigheter.


Marsken Torkel Knutssons staty i Viborg.

 

Det finns indikationer på att man från svensk sida också anlägger ett nytt fäste vid Ladoga, på den plats där dagens Taipale ligger. Fästet får namnet Korela, men kommer inte att finnas kvar någon längre tid. År 1310 anlägger novgoroderna en befäst ort på Korelas grund.

Ledungshären seglar hem till hösten och lämnar en besättning i det nya fästet. Vi känner inte till vem som var Viborgs förste hövitsman, men Rimkrönikan säger att han "vågade se en vred hedning i synen", vilket torde betyda att han var en modig man.

 

År 1294

I mars kommer Novgorods motdrag och Viborgs besättning får möta anblicken av en fientlig här framför sitt fäste. Anfallarna leds av furst Roman Glebovitj av Smolensk. Den 30 mars görs ett försök att storma fästet men det novgorodska anfallet misslyckas. Enligt krönikan sårades en duglig karl vid namn Ivan Klekatjevitj dödligt av ett skott från Viborgs murar medan flera andra får lättare skador. Det är dock vanligt att novgorodska krönikörer endast nämner förluster bland det högre befälet och rimligtvis kostade anfallet mer än ett människoliv.

 

Efter stormningsförsöket blir det blidväder och en stark sydvästvind blåser upp, vilket gör novgorodernas situation helt hopplös. Fästet Viborg är byggt på en holme, och när isen drivs bort av sydvästvinden blir det ointagligt för en styrka utan båtar. Vädret skapar också underhållsproblem för den novgorodska hären, som förmodligen har haft sina underhållsvägar över isen.

Senare under våren anländer en flotta från Sverige och snart går man till offensiv. Nu är målet Kexholm. Om svenskarna kan sätta sig även här kommer också Ladogakarelen att bli svenskt. Efter ett stormanfall är Kexholm också i svenska händer och svenskarna kan lägga in besättning i fästet. Under befäl av Sigge Lake återvänder därefter huvuddelen av hären först till Viborg och sedan till Sverige.

Den svenska expansionen omfattar nu 14 gisslalag i Ladogakarelen.

 

År 1295

Anfallet mot Kexholm är ett dråpslag mot Novgorod, det är sannolikt så att den besättning som svenskarna besegrade år 1294 bestod av novgoroder och banden mellan Ladogakarelen och Novgorod är starkare än de mellan Västkarelen och Novgorod.

I god tid innan isläget medger en svensk förstärkning står en här från Novgorod framför Kexholm. I fästet tryter snart förråden, och när svälten blir för svår gör besättningen ett desperat försök att slå sig igenom de ryska linjerna. Två svenskar kommer undan, de övriga dödas eller tas tillfånga.

Beskedet om nederlaget vid Kexholm skapar förmodligen ingen större misstämning i Sverige. Man är mycket nöjd med de senaste årens framgångar i öster, som radikalt har stärkt den svenska självkänslan. Ännu är dock inte gränsen nådd för den svenska expansionen österut och nästan 30 års krig står för dörren. Kriget kommer att föras med växlande intensitet. Ingen källa berättar något om krigshändelser längs Finlands östgräns under perioden 1296 till 1299. Det kan därför vara rimligt att antaga att striderna ligger nere till år 1300, då de åter börjar med full kraft.

 


År 1293 har Torkel Knutsson bestämt sig för att flytta Sveriges gränser längre österut. Fästningen Viborg grundläggs och Kexholm erövras. Kexholm återtas år 1295 av novgoroderna, men Viborg förblir i svenskarnas händer.

 

Vissa källor vill datera början på detta korståg till år 1292, år 1293 tycks dock vara det årtal som vinner bredast anslutning. Novgorodkrönikan förlägger det ryska anfallet mot Viborg till den 10 mars.

 


© Copyright: Ulf Sundberg 1999. Text, bilder och kartor ur Ulf Sundberg: Medeltidens svenska krig, Stockholm 1999. Publicering enligt särskilt avtal med Hjalmarsson och Högberg Förlag. Val av ytterligare bilder med bildtexter av Alex Svensson

 

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!