Krig mellan: Sverige och Novgorod
Svensk kung: Erik Eriksson "läspe och halte"
Fältslag: Slaget vid Nevas mynning den 15 juli 1240
Fred: -
Konsekvenser: Kriget får inga territoriella eller politiska konsekvenser.

 

År 1237 sänder påven enträgna uppmaningar om korståg mot folk som inte är romerskkatolskt kristna. Enligt Novgorodkrönikan kommer under sommaren år 1240 en väldig här, bestående av bland andra svenskar, finnar, norrmän, danskar och tyskar, till floden Nevas mynning. Novgorodkrönikan utgår från att anfallarnas mål är att inta "i korthet sagt Novgorod och hela det novgorodska området".


Svärd från början av 1200-talet efter norsk förebild.

 

Den novgorodske fursten Alexander, storfursten Jaroslavs son, marscherar omedelbart mot svenskarna med novgoroder och ladogabor, trots att Novgorod inte har hunnit samla alla sina stridskrafter. En man vid namn Filip Pelguj ansvarar för bevakningen av havskusten och har, sedan sitt kristnande, av Gud försetts med en extremt god syn. När Alexander kommer till kusten har Filip full kontroll över svenskarnas styrka och gruppering. Efter att ha mottagit Filips rapport beslutar sig Alexander för att gå till anfall. Slaget vid Nevas mynning inleds klockan 0600 den 15 juli 1240. Novgorodkrönikan beskriver slaget levande men fragmentariskt. Sex män i Alexanders här nämns i krönikan som extra tappra. Sbyslav Jankunovitj slogs endast med en yxa och "utan räddhåga i hjärtat". Mischa utmärker sig för att med en trupp anfalla och förstöra tre svenska fartyg. En av Alexanders unga följeslagare vid namn Sava går till historien genom att hugga ned ett av svenskarnas tält. Av berättelsen kan man förstå att svenskarna försvarade sig såväl till lands som på sina fartyg. Krönikan beskriver hur svenskarna lider stora förluster och retirerar efter att ha lastat in liken från sina förnämsta män på ett par fartyg, med detta är kriget slut. Alexanders seger ger honom ärenamnet Nevskij. Som grundorsaker till segern anförs den heliga Sofias medverkan och Alexanders tilltro till martyrerna Boris och Glebb. Förlusterna på Alexanders sida uppges till "20 man eller mindre, Gud vet".

 


De segelfartyg som svenskarna använde sig av vid färden till Nevas mynning hade inte utvecklats mycket sedan vikingatiden. Jämfört med ovanstående drakskepp från 800-talet hade styråran sannolikt flyttats från fartygets sida till akterstäven. Möjligtvis hade man också byggt kastaler, plattformar, i för och akter. Syftet med plattformarna var att kunna bekämpa fienden från en högre belägen punkt vid närstrid. Originalet är en teckning av amiral Jacob Hägg.

 

Svenska historiker påpekar att detta tåg kan ha varit ett privat initiativ och att t.ex. den avsatte kung Knuts son Holmger kunde ha stått i ledningen för kampanjen. Novgorodkrönikan förtäljer att Alexander under slaget sårar och nästan tillfångatar den svenske ledaren Spiridon. Riasanovsky översätter namnet till Birger. [Riasanovsky, Nicholas V.: A History of Russia, Oxford 1993.] Vem denne Birger är förklaras inte, men om det är Birger Jarl, vilket inte borde vara omöjligt, ger detta tåget en officiell prägel.


År 1240 går svenska trupper till Nevas mynning där de besegras av styrkor från staden Ladoga och Novgorod. Det är osäkert om detta tåg skedde på kungligt eller privat initiativ.


 

© Copyright: Ulf Sundberg 1997. Text och kartor ur Ulf Sundberg: Svenska freder och stillestånd 1249-1814, Stockholm 1997. Publicering enligt särskilt avtal med Hjalmarsson och Högberg Förlag. Bildval och bildtexter av Alex Svensson.

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!