Svenska trupper deltar under åren 1628 till 1648, i full skala från år 1630.

Krig med: Den tysk-romerske kejsaren och hans allierade, främst tyska furstar och Spanien
Angripare: Sverige
Segrare: Sverige och Frankrike
Svenska regenter: Gustav II Adolf (1611-1632)
Drottning Kristina (1632-1654)
Tysk-romerska kejsare: Mattias (1612-1619)
Ferdinand II (1619-1637)
Ferdinand III (1637-1657)
Sveriges allierade: Frankrike (1638-1648)
Ett växlande antal tyska stater är under olika perioder allierade med Sverige.
Svenska krigsmål: Kriget kan ses som ett svenskt försvarskrig mot den katolska offensiv som, under ledning av den tysk-romerske kejsaren, på 1620-talet hotar hela den protestantiska världen. De svenska huvudkraven vid fredsförhandlingarna är att:
  • den tysk-romerska konstitutionen skall vara utformad så att riket förblir en splittrad federativ stat,
  • lutheraner och reformerta i Tyskland tillförsäkras rimliga rättigheter,
  • Sverige tillerkänns vissa landområden samt att
  • Sverige får kontanta medel för att betala utestående sold till officerare och soldater i svensk tjänst.

 



Trettioåriga kriget utspelades ofta på flera fronter. Nedanstående framställning behandlar i normalfallet endast händelserna på huvudfronterna. De svenska arméerna i Tyskland bestod till största delen av värvade knektar av olika nationaliteter, för enkelhetens skull benämnes alla som svenskar i texten nedan. På kejsarsidan fanns under kriget olika arméer, sådana som var underställda kejsaren själv och sådana som var underställda Katolska ligan. För enkelhetens skull görs ingen skillnad mellan dessa i texten nedan. Det finns olika uppfattningar om varför Sverige gick med i Trettioåriga kriget. Sverker Oredsson (se litteraturförteckningen) har gjort en intressant sammanställning i frågan.
När reformationen börjar sitt segertåg i Europa läggs grunden till en svår konflikt.

Katolikerna har inte för avsikt att stillatigande se nationer avfalla till "kätteri". Man förbereder "reaktionen", krossandet av protestantismen. Den katolska kyrkan skulle dock inte på egen hand ha kunnat föra en militär kamp. Den behöver hjälp från de tysk-romerska kejsarna som också ställer sig till förfogande som kyrkans militära arm.

Tyskland är vid denna tid en lös federativ stat under den tysk-romerske kejsaren. Kejsarens makt sträcker sig nominellt även över Italiens fria städer och furstendömen. Riket består av ca 1 800 s.k. riksomedelbara områden, d.v.s. områden som har en plats i den riksdag som avgör större frågor. Det tysk-romerska riket har dock ingen gemensam utrikespolitik, alla enheter kan fritt ingå allianser och starta krig. Riket består av allt från stora furstendömen till enheter som inte är mycket större än ett gods. De ledande delstaterna är Brandenburg, Sachsen och Bayern. De två förstnämda är protestantiska medan Bayern är katolskt. Rikets huvudstad är Wien.




Krigare från förra hälften av 1600-talet.
Målning av J. Boklund.


Kejsarna väljs oftast ur den habsburgska ätten. Habsburgarna lånar sig inte endast av ideella skäl till kyrkans hjälp. Man ser framför sig en möjlighet att först stärka kejsarmakten och ena Tyskland för att därefter lägga hela Europa under sitt välde. Spanjorerna är på kejsarens sida. Fransmännen står, trots att de är katoliker, i skarp motsatsställning till den tysk-romerske kejsaren. Under perioden 1519-1556 har Frankrike fört fyra krig mot det tysk-romerska riket. På den protestantiska sidan finns England, Nederländerna, Danmark och Sverige samt de protestantiska furstarna i det tysk-romerska riket.

Europa är alltså en krutdurk som bara väntar på att explodera. Konsekvenserna av en katolsk/habsburgsk seger framstår som ödesdigra. De protestantiska staterna står för en frihetlig och framåtblickande politik. Katolikernas politiska och religiösa program innebär i princip en återgång till medeltiden.

År 1546 bryter konflikten ut i öppen låga. Schmalkaldiska kriget börjar och den protestantiske Moritz av Sachsen drabbar samman med den dåvarande tysk-romerske kejsaren, Karl V. Efter denna konflikt sluts den s.k. religionsfreden i Augsburg år 1555. Detta är snarast ett stillestånd eftersom konflikten på intet sätt är löst, trots att protestanterna får utvidgade rättigheter genom freden. Under Rudolf II:s tid som tyskromersk kejare, 1576-1612, börjar reaktionen att göra sig gällande. Protestanterna trycks undan. Temperaturen höjs när ett antal protestantiska stater i Tyskland år 1608 sluter sig samman i Evangeliska unionen under ledning av Fredrik V av Pfalz. Året därpå skapas Katolska ligan av katolska stater. Maximilian av Bayern leder ligan. Brandenburg och Sachsen håller sig utanför grupperingarna och hoppas på en fredlig lösning av konflikten. När Mattias år 1612 tar över kejsarkronan blir reaktionen ännu starkare.


Trettioåriga krigets olika skeden

1. Böhmisk-pfalziska skedet 1618-1624
2. Nederländska-danska skedet 1625-1629
3. Svenska skedet 1630-1635
4. Svensk-franska skedet 1636-1648



 
Tysk-romerska riket utgörs vid denna tid av en mängd autonoma furstendömen, där Brandenburg, Sachsen och Bayern är de viktigaste. År 1630 går Sverige på allvar in i den konflikt mellan protestanter och katoliker som härjat dessa länder sedan år 1618. De svenska trupperna landstiger på ön Usedom. Kriget förs över hela Tyskland, ned till schweiziska gränsen, och avslutas på för Sverige och den protestantiska världen förmånliga villkor år 1648. 

 



© Copyright: Ulf Sundberg 1998. Text och kartor ur Ulf Sundberg: Svenska krig 1521-1814, Stockholm 1998. Publicering enligt särskilt avtal med Hjalmarsson och Högberg Förlag. Bildval och bildtexter av Alex Svensson.

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!