Svenska sjömän i krig

 


En becksvart, stormig januarinatt på Nordsjön 1942. Två ubåtstorpeder träffar m/s Yngaren med fruktansvärda explosioner som följd. På fyra minuter har fartyget gått till botten. Bara två av en besättning på 40 man lyckas ta sig upp på en flotte. För dessa två överlevande blir dagarna till veckor. Männen börjar bli svaga och plågas svårt av köldskador. Efter tre veckor har mat och vatten tagit slut. På gränsen till medvetslöshet siktar de den 30:e dagen efter torpederingen ett brittiskt flygplan.

AV RICHARD ARESCHOUG
 

LÄS ETT UTDRAG HÄR [Adobe Acrobat PDF - 998.68 KB]


Transatlantics m/s Yngaren var ett av de över trehundra svenskflaggade handelsfartyg som under andra världskriget gick förlorade med stora förluster i människoliv som följd. Fler än 1 400 män och kvinnor fick sätta livet till. Detta är förfärande siffror. För svenska förhållanden är antalet unikt, men ändå är detta närmast okänt för gemene man.

Fartygen i den svenska handelsflottan och deras besättningar spelade en stor och avgörande roll för det svenska folkets möjlighet till försörjning under andra världskriget. Många lever i tron att alla svenska fartyg var neutrala, men så var det inte. En del var verkligen strikt neutrala, medan andra utgjorde ett viktigt stöd till de krigförande – de allierade såväl som axelmakterna. Dessutom gjorde många fartyg en stor humanitär insats genom att mitt under brinnande krig transportera livsmedel och medicin till svältande civila.

Genom det tyska anfallet på Danmark och Norge den 9 april 1940 förändrades helt spelreglerna för den svenska handelssjöfarten. Skagerrakspärren, den massiva tyska minspärren mellan Sydnorges spets och norra Jylland, medförde att handelsflottan delades i två i stort sett lika stora delar utanför och innanför spärren.


Skeppsbrutna i livbåt

De ohyggliga fasor och umbäranden som det svenska sjöfolkets kvinnor och män utsattes för under andra världskriget är för de flesta i dag tämligen okända. Månadens förmånsbok "Dödlig resa" bjuder på många gripande människoöden, fyllda av dramatik och tragedi, men också av livsvilja och yrkesstolthet.


Utanför spärren

 

 

Klockan 15.15 siktade utkiken på backen två torpedbanor och skrek: ”Torped om babord!” … Fartyget hann inte gira förrän en torped träffade maskinrummet och omedelbart därefter träffade en andra mellan treans och fyrans luckor. Båda explosionerna blev mycket kraftiga. Maskindelar, däcksplåt, luckor och last kastades högt upp i luften. Den första träffen fick även de båda pannorna att explodera, något som medförde ytterligare skador. Alla livbåtarna och en av tre flottar förstördes. Sänkningsförloppet var mycket snabbt och fartyget sjönk på mellan 30 och 35 sekunder! Trots att alla ombord hade utrustats med livbälten och Mörners räddningsdräkt omkom 33 man, inklusive befälhavaren och lotsen.

Majoriteten av de fartyg som hamnade utanför spärren chartrades av de allierade och användes för deras krigföring. Trots att de alltjämt förde svensk flagg blev de därmed legitima mål för axelmakterna och förlusterna blev också svåra.

Många är de märkliga och dramatiska öden som drabbade de överlevande efter en sänkning. Att plockas upp av ett annat fartyg kunde innebära den slutliga räddningen, men så var inte fallet alla gånger. Det finns exempel på besättningsmän som räddades efter en torpedering både en, två och till och med tre gånger, då de räddande fartygen i sin tur torpederades. Andra, som överlevt en första torpedering, kunde senare, ombordmönstrade på nya fartyg, vara med om både en andra och en tredje förlisning. Det förekom också flera fall där de skeppsbrutna hade räddats och lyckligen förts iland, bara för att under transporten tillbaka till hemlandet åter få uppleva att deras fartyg sänktes.

Några blev internerade av japanerna i Kina under många år, där de levde under svåra umbäranden och fick uppleva ond bråd död. Andra hamnade i sovjetisk fångenskap, kom i underrättelsetjänstens klor och blev av allt att döma arkebuserade.

 

 

 

Sänkning av handelsfartyg

En stor del av den svenska handelsflottan – fler än 300 fartyg – gick förlorad under andra världskriget, och fler än 1 000 svenska män och kvinnor dog. Dödlig resa studerar varje tragisk förlisning, och boken är ett referensverk av rang.

 

 

 

Mitt i storkriget

 

Den lilla svenska ångaren Gun uppbringades den 30 september 1939 av den tyska ubåten U 3. Befälhavaren på Gun och två besättningsmän hade beordrats ombord på U 3 för att visa skeppspapperen. När de väl kommit ned i ubåtens inre dyker plötsligt en brittisk ubåt upp i närheten och U 3 tvingas snabbdyka med de tre svenskarna ombord! Det måste ha varit en traumatisk upplevelse att helt plötsligt befinna sig i en fientlig ubåt djupt nere under havets yta.

Ombytta roller fick de överlevande från m/s Santos uppleva i februari 1940. Efter att ha räddats av en brittisk jagare fick de genom ödets ironi från jagarens däck bevittna sänkningen av U 63  just den ubåt som ett dygn tidigare hade sänkt m/s Santos. Man kan undra vilka känslor som då rörde sig i de skeppsbrutnas sinnen. Var det hämnd eller glädje – eller kanske vemod och sorg över krigets vansinne?
Det var inte bara kylan som utgjorde ett hot mot de skeppsbrutna. Det finns flera exempel på att det i stället var solen och värmen som svårt plågade dem – många gånger in till döden.

Man kan inte föreställa sig en mer fasansfull upplevelse än den som lättmatrosen från s/s Stureborg upplevde i juni 1942, efter att fartyget hade torpederats i Medelhavet. Han och nio av hans skeppskamrater tillbringade nästan tre veckor på en flotte, stekta och plågade av en obarmhärtigt lysande sol. Några bar pyjamas, andra var nästan helt utan kläder. Det begränsade förrådet av livsmedel och vatten tog snart slut. Lättmatrosen fick se hur den ene efter den andre av kamraterna gick in i döden. När till sist också kaptenen avled var han ensam levande kvar på flotten.

 

Bokslut

Det är fascinerande att det nu – mer än sextio år efter krigsslutet  för första gången finns en fullödig redovisning av vad som egentligen hände med de svenska handelsfartygen och deras besättningar under krigshistoriens våldsammaste drabbning på världshaven.

Av de drygt 300 svenska fartyg som blev krigsförluster blev 96 torpederade, tolv sänkta med artilleri, 97 minsprängda, 33 sänkta av flyg medan de övriga 65 gick förlorade av andra orsaker. Av de 1 426 som omkom på svenskflaggade fartyg var 1 076 svenskar.

När man på detta sätt i kalla siffror klär de djupt gripande öden som drabbade det svenska sjöfolket, inser man att dessa män och kvinnors uppoffringar borde ha förtjänat såväl samtidens som eftervärldens tacksamhet i en helt annan omfattning än vad som har blivit fallet. De spelade alla en viktig roll i en glömd del av den svenska sjökrigshistorien.  



Erich Tapp Oberleutnant – sedermera Fregattenkapitän och ett av de stora ”ässen” – Erich Tapp med ubåten U 57 sänkte den 17 juli 1940 lastfartyget O.A.Brodin utanför Orkneyöarna. Hans andra svenska mål blev s/s Atos bara några dagar senare. Tapp återvände till nya Bundesmarine 1958 där han tjänstgjorde fram till 1969 med konteramirals grad och utmärkelsen Große Bundesverdienst Kreuz. I boken har författaren lyckats härleda vilka tyska ubåtar och ubåtskaptener som sänkte svenska fartyg. Ubåtskaptenerna blev snabbt ”hjältar” under krigsåren och få ägnade deras offer någon tanke. I boken Dödlig resa får däremot offren stor uppmärksamhet!

 

 

Undermeny

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!