Svenskar på östfronten

 


För Finlands frihet erbjuder en mer fullständig, detaljerad och bättre illustrerad skildring av Svenska Frivilligkåren än någonsin tidigare. Det är en komplett redogörelse för den svenska frivilliginsatsen under vinterkriget: bakgrunden, skapandet och stridsinsatsen.

LÄS ETT UTDRAG HÄR [Adobe Acrobat PDF - 924.05 KB]

Den 21 december 1939 utspelades en för Sverige mycket ovanlig scen på Centralstationen i Stockholm. Fyrahundra unga män bordade ett tåg som skulle ta dem till Haparanda och vidare över gränsen till Finland och kriget. Stämningen var högtidlig och ödestyngd, och de anhöriga på plats gjorde mer eller mindre lyckade försök att behärska sig och hålla tårarna borta. När tåget äntligen satte sig i rörelse började någon sjunga nationalsången.

Sovjetunionens anfall mot ett litet grannland utlöste harm och indignation i västvärlden. I många länder bildades organisationer för att på olika sätt hjälpa Finland. I Sverige kändes det särskilt angeläget att söka bistå Finland inte bara av historiska skäl utan även av geografiska och säkerhetspolitiska. Känslan var att om Sovjetunionen skulle erövra Finland, så stod Sverige i tur att drabbas. Mängder av människor anmälde sig som krigsfrivilliga eller gav ekonomiskt stöd till frivilligrörelsen. Männen på centralstationen den 21 december utgjorde den första kontingenten i det som kom att bli Svenska Frivilligkåren (SFK). Fler tåg följde. Efter ett uppehåll under julhelgen, som man i Torneå utnyttjade till förberedelser, fortsatte tågtransporterna närmast dagligen från Stockholm och andra svenska städer. Till slut hade fler än tiotusen svenskar valt att gå i krig för sitt östra grannland, vilket är en unik siffra i dessa sammanhang.



Bild 1

Hur såg vardagen ut vid fronten? Hur såg förläggningar och försvarslinjer ut? Månadens förmånsbok berättar om vakthållning och befästningsarbeten, men också om rekognoseringar, patrullstrider, eldöverfall, artilleridueller och bekämpning av fientliga värn.


Ett helhetsgrepp

 

 

Svenska Frivilligkåren har beskrivits tidigare, men då har det mest handlat om spridda nedslag, utportionerade i antologier, självbiografier och tidningsartiklar. I månadens förmånsbok För Finlands frihet tecknar författarduon Klaus-Jürgen och Nicolas von Schmidt-Laussitz en komplett och sammanhängande bild. Här skildras allt från bakgrunden till konflikten, krigsutbrottet och krigets förlopp i stort, till bildandet av SFK och dess insatser i främsta linjen. Resultatet är uttömmande, koncentrerat och detaljerat, och boken ger en komplett skildring av striderna i finska Lappland. Genom intervjuer och arkivforskning fördjupar författarna våra kunskaper om SFK. För Finlands frihet lämnar inga luckor. Ingen bok i ämnet kan heller visa upp ett lika digert bildmaterial. Det kan nämnas att För Finlands frihet även behandlar den finska Avdelta bataljonen 17, den ursprungliga ”Sallabataljonen”, som underställdes stridsgruppen SFK, och att F 19 – den svenska flygflottiljen som sattes in i Finland – skildras utförligt.

 

 

 

Bild 2

Vilka var det då som med livet som insats sökte sig från Sverige till Finland? Författarna presenterar statistik över de frivilligas bakgrund, ålder och hemlän, och det framgår att det var en ytterst brokig samling. Gamla frivilliga från kriget 1918 blandades med unga pojkar, och idealister trängdes med äventyrare. En del var före detta stamanställda från försvarsmakten, medan andra helt saknade militär bakgrund och behövde snabbutbildning. De kom från hela landet med koncentration till Stockholm och andra storstadsregioner och så gott som alla yrkeskategorier var representerade.

 

 

 

F 19:s första strid

 

Den 11 januari rådde hela dagen febril verksamhet för att ordna allt inför det stundande elddopet: laddning av kulsprutor, målning av finska nationalitetsbeteckningar, montering av bombställ, ordnande av ryggsäckar med all utrustning för nödlandning i ödemarken, kartor och ”taktiksnack”. Anfallet var inte bara flottiljens första krigsmässiga företag utan också det första svenska flygföretag som hade utförts i krig och den första aktiva krigshandlingen från Svenska Frivilligkårens sida. Det var också första gången ett svenskt förband gick i krig sedan 1814.

Under det första uppdraget passerades Joutsijärvi på tvåtusen meters höjd, och man upptäckte en fordonskolonn på landsvägen väster om Märkäjärvi. Kolonnens sammanlagda längd var mer än en kilometer, och den bestod av såväl motor- som hästfordon. Svenskarna gick omedelbart till anfall, och bombflygplanen genomförde lodräta störtanfall som möttes av intensiv eldgivning från de sovjetiska truppernas fyrpipiga luftvärnskulsprutor. Jaktflygplanen flög i sicksack över landsvägen och fullbordade förödelsen med sprängbomber och knattrande kulsprutor. Någon lyckades få in en fullträff på en ammunitionssläde, som flög i luften i ett intensivt eldsken. Ett av de svenska jaktflygplanen som passerade platsen på låg höjd var nära att träffas av en häst som kom fallande från skyn, bara någon meter från ena vingspetsen!

Det kan tyckas som en seger för Frivilligkårens stridsflygare, men snart blandade sig Röda arméns jaktflygare i leken och striden tog en obehaglig vändning. Hur det gick står att läsa i För Finlands frihet. Här läser vi att F 19:s sextiotvå dagar långa krig i norra Finland bestod av inte mindre än sextio flygdagar, med i medeltal tio flygtimmar per dag. I genomsnitt sextio procent av flygplanen var ständigt i verksamhet. Totalt ett trettiotal sovjetiska bombföretag avvärjdes, och ett antal fiendeflygplan sköts ned i luftstrider. Hur många svenska flygplan och piloter gick förlorade? Hur gick det för de svenska flygare som sköts ned på den sovjetiska sidan av fronten? Svaren finner vi i månadens förmånsbok.

 

Fänrik Torbjörn Öjstad Fänrik Torbjörn Öjstad och hans män skidade rakt in i ett sovjetiskt bakhåll. Öjstad själv och ytterligare två man stupade direkt, men de övriga i gruppen tog upp den ojämna striden. Efter en timme var svenskarnas ammunition slut, och deras ställning stormades av fienden. Endast tre man överlevde, och fördes som krigsfångar till Sovjetunionen.

 

 

Undermeny

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!