Den befästa stormakten

 


I två böcker kommer vi denna månad att möta det förfärliga skånska kriget 1675–1679 och mannen som inte bara deltog i kriget utan också drog konsekvenserna av det och befäste stormakten.

 

LÄS ETT UTDRAG UR "SKÅNSKA KRIGET..." HÄR [Adobe Acrobat PDF - 391.26 KB]


Den 4 december 1676 blev den kanske blodigaste dagen i Nordens historia. Krigsskådeplatsen var Lund och dödstalen var fruktansvärda. Normalt lyckades många soldater fly när leden sviktade, men slagets böljande utveckling ledde till närmast massakerliknande scener. Först slog det svenska kavalleriet på högerflygeln sin danska motsvarighet. Med kungen i spetsen förföljdes de danska ryttarna i timtal. Det svenska infanteriet blev under tiden mycket hårt åtgånget på slagfältet, med förfärliga förluster som följd. När så kungen återkom i spetsen för sina ryttare infann sig domens dag för många danska förband. Den stränga kylan under natten tog livet av många som annars kanske skulle ha klarat sig. Så många som hälften av kombattanterna dog denna dag.



Karl XI och Erik Dahlberg

Karl XI åtföljd av Erik Dahlbergh tar sig igenom de danska linjerna under slaget vid Lund. Kungen gav order till en dansk pukslagare – som lydde! Karl XI ville själv att ögonblicket skulle förevigas av bataljmålaren Johann Philip Lemke.



Skånska krigets fasor

 

 

Det kom att bli det kanske vidrigaste kriget i Nordens historia. Danskarna hade fått se det ena landområdet efter det andra erövrat av Sverige under första delen av 1600-talet. Nu ville man ha revansch! Kriget inleddes med en lång rad svenska katastrofer. Flottan led nederlag. Försvaret av Skåne föll som ett korthus – utom Malmös, vars fästning aldrig föll. Karl XI var ung och oprövad, men med hjälp av ypperliga generaler och rådgivare kunde han avvärja det hotande nederlaget. Den kanske främste av dessa rådgivare var Erik Dahlbergh.

Det hotande nederlaget i Skåne gjorde det klart för statsledningen att stormakten behövde befästas. Uppgiften gavs till Erik Dahlbergh, en av de största befästningsbyggare samtiden kände. Om Erik Dahlbergh är en av de viktigaste figurerna i boken om skånska kriget så är han den definitiva huvudfiguren i den svenska befästningskonstens historia. Förutom väl genomtänkta konstruktioner, som fortfarande kan beses runt om i Östersjöländerna, lyckades han med den högst anmärkningsvärda bedriften att klämma den erkänt sparsamme Karl XI på motsvarande miljardbelopp. En inte ringa del av det sena 1600-talets statsbudget användes för väldiga befästningsanläggningar längs stormaktsväldets gränser. Nu skulle grannarna hållas stångna. Aldrig mer skulle skånska krigets hotande katastrofer upprepas.

År 1700 var Erik Dahlbergh gammal och enligt egen utsago bruten. Hans väderkorn var det dock inget fel på. Mystiska saker var i görningen i skogarna vid gränsen mot svenska Livland. Dahlbergh skickade dit officerare som spioner. De kom tillbaka med fruktansvärda rapporter. Sachsiskt infanteri höll på att bygga stormstegar och förbereda sig för krig. Dahlbergh tog det säkra före det osäkra. Infanteriet i Rigalinjen bemannade ställningarna, artilleriofficerarna brände förstäderna för att få fritt skottfält för kanonerna. Den stora stormen bröts mot Rigas vallar. De väldiga fästningarna höll stången, medan det svenska indelningsverket mobiliserade. Kriget kunde vändas till svensk fördel. De oerhörda kostnaderna och det väldiga arbetet hade betalat sig.

 

 

 

Fredriksodde

Fästningen Fredriksodde där Erik Dahlbergh nattetid, krypandepå alla fyra, utforskade vallgravarna. En allmän uppfattning på den här tiden var att den anfallande styrkan borde vara minst tio gånger större än den belägrade garnisonen. Vad behövdes för att hålla igång en belägrande armé på sextiotusen man? Hur många mat- och foderportioner krävdes och hur många kulor av olika kalibrar behövdes? Boken Befästningar i stormaktstid ger svaren!


 

 


Ett liv i krigets skugga

 

Dahlberghs liv var spännande som en roman. Låt oss gå tillbaka i tiden till 1657, då den svenska armén hade fått smita från ett krig i Polen som efter inledande framgångar helt gått över styr. När grannarna märkte att den svenska armén satt fast i Polen förklarade de krig på alla fronter. Danmark och Ryssland samt till och med kejsaren i Wien ville ge betalt för gammal ost. Katastrofen närmade sig till synes obevekligen. Karl X Gustav lösgjorde dock styrkorna i Polen, tågade genom Tyskland och gick in i Jylland, där man hamnade framför den stora fästningen Fredriksodde.

Efter åtskilliga nätters rekognoscering kunde Dahlbergh rapportera till kungen att vallgravarna inte var vattenfyllda och att den bastion som fanns i fästningens sydvästra hörn endast skyddades av tre rader pålar och troligen var möjlig att inta.

Stormningen bestämdes till morgonen den 24 oktober 1657. Dahlbergh själv ledde den ena stormkolonnen i det grunda vattnet runt de tre raderna palissader som ganska lätt forcerades. Stormningen blev kort, men blodig. Fler än tvåtusen danska soldater stupade och nästan lika många togs till fånga. Vid soluppgången vajade den svenska flaggan över Fredriksodde som sedan användes som vinterkvarter för den svenska armén.  

 

Stormningen av Fredriksodde


Stormningen blev kort, men blodig. Fler än tvåtusen danska soldater stupade och nästan lika många togs till fånga. Vid soluppgången vajade den svenska flaggan över Fredriksodde. Nästa mål för den svenska armén var nu Köpenhamn.

 

 

Undermeny

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!