Stormaktens uppgång och fall

 


Generation efter generation av män skickades till fjärran fronter och hördes aldrig av igen. Under stormaktstiden blev krig den främsta dödsorsaken bland vuxna svenska och finska män. Hur var det möjligt? Lars Ericson Wolke berättar om stormaktens resurser, mål och människor.

 

LÄS ETT UTDRAG HÄR [Adobe Acrobat PDF - 216.88 KB]


Historien delar inte in sig själv. Långt i efterhand kan man säga att det var där och det var då. Där vid Breitenfeld 1631, då Sverige på allvar blev en stormakt. Dåtidens store mästare, Johann Tserclaes Tilly, såg sig oväntat besegrad av utmanaren, Gustav II Adolf. Att det över huvud taget var möjligt för ett litet land med en fattig befolkning att utmana dåtidens stormakter och dessutom bygga upp ett imperium kring Östersjön, det tål att tänkas på. Hur var det möjligt?



flotta

Många spännande frågor besvaras i Lars Ericson Wolkes Krig och krigsmakt under svensk stormaktstid. Hur var det ens möjligt för ett litet och folkfattigt land i norr att nå en ställning som stormakt? Klart är att upprustningen av flottan under tidigt 1600-tal kom att spela en avgörande roll – Östersjön skulle ju bli ett svenskt innanhav.



Svensk stormaktstid

 

 

Militärhistorikern Lars Ericson Wolke – den kanske främste kännaren av svensk stormaktstid – ger åtskilliga aspekter på 1600-talet i boken Krig och krigsmakt under svensk stormaktstid.
I den inledande delen av boken fokuseras rikets resurser på krigföringen: rekryteringen såväl som försörjning och förluster. Det var inte lätt för ett fattigt rike att få folk under fanorna och se till att mat och utrustning tillhandahölls, ibland under mycket svåra omständigheter.

En förutsättning för krigföringen var stora mängder soldater. Det enklaste sättet var förstås att köpa legoknektar. De var dock dyra i drift och kunde mycket väl gå över till fiendesidan om de inte fick betalt i tid. Legohärar fungerade bäst när man förde krig inne i främmande land, och då fick helt enkelt de ockuperade städerna och landsbygden stå för underhållet. Det fick dock en del konstiga konsekvenser. Man kunde inte rusta utan att förklara krig, och kriget måste nödvändigtvis gå bra i stort sett hela tiden. Annars blev det inga pengar, och utan pengar inga legosoldater. För att komma runt detta hade svenska krigsmakten sedan 1500-talet försökt satsa på utskrivna bondesoldater. Dessa var kanske inte de mest stridsdugliga, men de var betydligt billigare i drift.

Då en överskeppning till de främmande fronterna var mer eller mindre liktydig med en dödsdom med tanke på de många sjukdomarna som grasserade i garnisonsstäderna längs Östersjön försökte många rädda sig genom att löpa till skogs. Leden fylldes dock varje år.Det militära indelningsverket som Karl XI införde blev grunden för den karolinska armén. Deltidssoldater brukade täppan en del av året, men övades så att landet skulle ha en god beredskap i händelse av krig. Det kriget kom år 1700 och blev stormaktens ödesstund.

 

 

 

Jämtlandsdragonen Mårten Bergfelt

Månadens förmånsbok behandlar även enskilda människoöden, mitt bland gigantiska fältslag och stora bataljer. Jämtlandsdragonen Mårten Bergfelt är ett exempel. Under nästan hela stora nordiska kriget hade Mårten och hans familj en nästan osannolik tur. Medan fler och fler knektar tvingades följa armén genom Tyskland och Polen, mot Ryssland och Danmark, fick Mårten vara kvar hemma i Jämtland som bevakning mot eventuellt norskt anfall. Så 1718 kom allvaret, och han marscherade mot Trondheim tillsammans med general Carl Gustaf Armfeldt. Hack i häl följde liemannen. Ill . Alf Lannerbäck


 

 


Buller och tredska

 

Alla var förstås inte övertygade om förträffligheten av att skickas till fronter i främmande länder. Lars Ericson Wolke skärskådar ett protestmöte på Stortorget i Stockholm 1623.

Flottans och varvets personal och manskap bodde i Stockholm och nya garnisoner förlades till staden. Både dessa och genomströmmande arméförband skulle logeras någonstans och det blev oftast hos borgerskapet och arbetare i staden. Detta – och nya skatter och pålagor för att finansiera den växande örlogsflottan – var inte populärt! Mötet övergick till ett upprorsförsök. Hela händelseförloppet beskrivs i boken.

Det fanns förvisso all anledning att vara vaksam under den svenska stormaktens glansdagar. Den 20 juni 1674 skrev generalguvernören över Ingermanland Jacob Johan Taube från det svenska fästet Nyen vid Nevas utlopp i Finska viken till Karl XI i Stockholm att garnisonen besvärades av disciplinära problem av mycket speciell karaktär. Arton soldater vägrade gå vakt, eftersom de var nedstämda efter att nattetid ha hämtats av häxor och förts till Blåkulla. I gryningen var de alldeles utmattade med värkande ryggar, armar och ben! Även nyfödda soldatbarn hade kidnappats för att mottaga djävulens dop på Blåkulla. Problemet var inte begränsat till Nyen, utan även rikets andra utposter i öster – Nöteborg och Narva – hade drabbats. Vad göra?

 

 

Slaget vid Lützen


Hur lyckades man fylla arméerna med folk när krigen var praktiskt taget konstanta? Vilket krig under stormaktstiden var mest betungande för den svenska civilbefolkningen? Hur många svenskar förlorade livet i 1620-talets krig, och hur stor andel av soldaterna i den svenska armén i slaget vid Lützen var egentligen svensk? Svaren på flera av dessa frågor förvånar! .

 

 

Undermeny

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!