alt



Från vikingaflottor till ubåtskränkningar kan steget tyckas långt, och det är det; 1500 år av strategiska utmaningar och svar. Men här har vi den nu, äntligen, den sammanfattande historien om svensk strategi och de militära operationerna.

Från folkvandringstidens fornborgar över belägringen av Fredrikshald till Bodens fästning. Vikingar, karoliner, kyrassiärer och pansarskyttesoldater. Allt i ett. Vilka utmaningar har den svenska krigsmakten ställts inför under historiens lopp, hur har man löst uppgifterna? Boken skulle väl ha varit skriven för länge sedan, men
den har låtit vänta på sig. Men här är den nu. Lars Ericson Wolkes Svensk militärmakt som sammanfattar, analyserar och kartlägger strategi och operationer i svensk militärhistoria under 1 500 år.

 

alt 

I historiens gryning när långskeppen klöv vågorna fanns bildades
det tidiga Sverige. Ända sedan dess har det funnits någon form av
militärmakt vars historia nu är skriven av professor
Lars Ericsson Wolke


strategi och politik

Varför talas det egentligen svenska i Sverige? Varför inte danska eller tyska eller ”skandinaviska”? Ett språk är ingenting annat än en dialekt med en armé. Statens framväxt är intimt förknippad med de segrar och de nederlag som kantat historien om ett rike och dess krigsmakt.

Under medeltiden kunde man skönja ett stort antal potentiella statsbildare. Alltifrån stora imperiebyggare som kejsaren av tysk-romerska riket eller påven som försökte förena kristenheten till en politisk gemenskap under Rom, till lokala småfurstar som aggressivt slog vakt om borgar som i flera fall knappast var mer än befästa bondgårdar.

Norden dominerades politiskt av den danska kungamakten, ekonomiskt av handelsförbundet Hansan. Det fanns ingenting ödesbestämt i att vi i dag skall ha ett självständigt kungarike vid namn Sverige, eller republiken Finland. Till och med den store riksbyggaren Gustav Vasa delade upp riket i hertigdömen, typiskt kännetecken på sönderfall. Den nordiska kartan kunde lika gärna bestå av ett lapptäcke av småstater av Monacos och San Marinos storlek, eller tvärtom, den väldeliga förbundsrepubliken Hansan, eller varför inte Nordens förenta stater med säte i Köpenhamn. Men så blev det inte. Med krutet försvagades den lokale borgherrens möjlighet att flinande stå på borgvallen och peka finger åt centralmaktens fogdar och skatteindrivare. Med den ökade kontrollen av lokala potentater, tillsammans med ett allt större inflöde av skatter, ökade centralmakterna sin våldspotential. Utvecklingen accelererade. Med större arméer och bättre byråkrati ökade maktkoncentrationen och därmed möjligheten att utveckla stora fästningar, offensiva arméer och flottor som kunde korsa de sju haven i jakt på rikedom och kolonier. Det blev svårare och svårare för furstar med begränsade resurser att hänga med i utvecklingen.

Krig avlöstes av krig där den svagare gick under. Omkring år 1600 har vi en europeisk kartbild vars konturer har bevarats in i våra dagar.


alt 



1521 – ett historiskt årtal

I backspegeln ter sig Gustav Eriksson Vasas uppror mot unionskungen som en vattendelare i nordisk historia.
Inte nog med att Sverige kunde utvecklas som ett självständigt rike, skaka av sig det danska politiska inflytandet och det ekonomiska tyska.

Riket visade sig snart ha en våldsam expansionspotential. Kort efter att Gustav Vasa och hans söner organiserat en stark centralbyråkrati, en stående armé och en stark flotta, så hotade den svenska kungamakten att utplåna den danska. Man stäckte den habsburgske kejsarens försök att ena Tyskland och stängde Ryssland ute från havet. Via en expansion i Baltikum tycktes svenskarna förvandla Östersjön till ett svenskt innanhav. Detta skulle därmed innebära kontroll av en stor mängd av de varor atlantländerna behövde för att bygga de flottor som skulle lägga folk och riken på andra sidan världshaven under sig. En märklig förvandling, men en förvandling från ett outvecklat europeiskt randområde till en stormakt som krävde en bitter, närmast årlig återkommande, tribut i blod. Förlusterna i människoliv under stormaktstiden var av enorma proportioner.


alt
 


Offensiven över Östersjön hade sin grundförutsättning i en militarisering av landet, men krävde olika framgångsrika strategier i olika lägen. I slutänden stod och föll allting med att de militära operationerna rönte framgång. Efter offensiv kom defensiv. Nya strategiska hot krävde nya lösningar. Imperiets gränser befästes med moderna fästningar och bemannades med en ny indelt armé. Stormakten kom att lida en lång och plågsam död under stora nordiska kriget.

Med freden som följde nådde ryssarna Östersjön, och de äventyrligheter som under 1600-talet slutat med seger och landvinningar tenderade under 1700-talet att få katastrofala slutresultat. Priset tas av männen bakom 1741 års angrepp på Ryssland.

Idén var att snabbt invadera Ryssland, vinna ett slag och skrämma fram en palatskupp mot regenten, prinsessan Elisabeth. För att dölja krigsutbrottet undvek man sådana alarmerande drag som att dra samman och öva stora mängder trupper samt samla förråd av proviant och utrustning för ett krävande fälttåg. De fåtaliga soldater som ändå beordrades till utgångspunkter för anfall lyckades likväl skrämma ryssarna till att vidta motåtgärder, och frågan var om man ens kunnat få samman tillräckligt med proviant i ett Finland som under en lång rad av år drabbats av nöd och missväxt. När krig förklarats gick en underlägsen svensk styrka över gränsen, det blev tvärstopp, reträtt, nederlag och kapitulation. Finland ockuperades.


alt




Höga befälhavare för armén halshöggs I Stockholm, dalkarlarna gjorde uppror och marscherade mot huvudstaden. I S:t Petersburg blev det förvisso en palatskupp – Elisabeth grep makten. Det totala fiaskot undveks blott genom att man valde Elisabeths kandidat till svensk tronföljare och Finland återlämnades. I stället fick nederlagets allra bittraste kalk tömmas först 1808–1809 med Sveaborgs kapitulation och Finlands förlust.

 

 alt

 

 

svenskt försvar

Ericson beskriver krig och strategi under hela vår skrivna historia. Efter 1815 glider skildringen över i de hotbilder som stats- och militärledningen brottats med. Lösningarna kom i många skepnader, exempelvis centralförsvarstanken under 1800-talet och 1900-talets kännetecken; den allmänna värnplikten. Men hoten kunde också mötas på ett mycket handfast sätt; till exempel konteramiral Rudolf Cederströms förenade svensk-amerikanska angrepp på sjörövarna i Tripolis 1801–1802, och inte att förglömma alla insatser i FN:s regi, såväl fredsbevarande som fredsframtvingande operationer. Den svenska krigsplanläggningen under 1900-talet ges särskilda kapitel.

 


alt

”Världens bästa stridsvagn”, svenska versionen av Leopard, utgör
stommen i dagens armé. Wolke beskriver doktrinutveckling under 1000 år.
Försvarets bildbyrå/Sven Åke Haglund  

 

Att skriva ett översiktligt verk över ett lands militärhistoria är svårt. Här är det gjort med stilistisk elegans, mycket välillustrerat, med bland annat otaliga kartor som beledsagar läsaren genom 1 500 år av krig och politik. Lars Ericson Wolkes bok är välkommen. Förvisso finns det översiktsverk skrivna förut, men det var länge sedan, vissa för snart hundra år sedan, dessvärre hopplöst akterseglade av forskning och framsteg inom historievetenskapen. Det är sålunda ett stort tomrum som fylls.

 

Undermeny

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!