Stridsvagnen förenar eldkraft, rörelse och skydd. I Sverige har stridsvagnen länge varit den avgörande anfallskraften i ett krig som aldrig kom, men som vi har övat, planerat och rustat för. Nu är stridsvagnens svenska historia skriven – en berättelse som bjuder på oväntat många turer. Svenskt pansar finns endast hos SMB!

 

 

 

 

BÖCKERNA FINNS ENDAST HOS SMB. ETT FANTASTISKT DUBBELERBJUDANDE!

 

Revolutionen låg i luften! Tsaren hade störtats och inbördeskrig rasade i Tyskland och i Finland. Kungahus och riksdag måste försvaras – men hur? Det talades om det nya undervapnet tanks, som britterna hade infört på slagfältet under första världskriget. Kunde det vara något för Sverige? Det ryktades om att Tyskland också hade utvecklat en stridsvagn som kunde passa. Det var så det hela började. 

 

en traktor kommer till sverige

Sagt och gjort; hastigt köptes på underfundiga vägar tio tyska stridsvagnar av typ L.K. II som raskt demonterades och skickades med båt till Sverige märkta som traktordelar. Så monterades de upp igen på Stockholms Tygstation: Sverige hade fått sin första ansats till ett pansarvapen.


anfall i lützendimman

Anskaffandet av de första stridsvagnarna gav vind i ryggen åt en opinion för pansarvapnet. Försök med stridsvagn m/21 började 1921, men först under Skånemanövern 1923, där kronprins Gustaf Adolf var fördelningschef, kom stridsvagnarna att prövas i ett större taktiskt sammanhang. Fördelningschefen hade avdelat stridsvagnskompaniet och ett skyttekompani ur Kronobergs regemente som fördelningsreserv. Det var en dimmig dag, som förde tankarna till slaget vid Lützen 1632. När stridsvagnarna tillsammans med kronobergarna överraskande beordrades till motanfall blev förvirringen stor för fienden, som faktiskt flydde i panik. Få kände till att stridsvagnar skulle delta i manövern. Stridsvagnens debut i Sverige var ett faktum.

 



För ovetande trupp var nog synen av en stridsvagn som plötsligt dök upp ur
dimman en skrämmande upplevelse! Här ses en LK II i aktion.

 

 

motstånd mot det nya vapnet på sina håll

Sedan Sverige anskaffade de första stridsvagnarna på 1920-talet har Krigsmakten (från 1975 Försvarsmakten) och försvarsindustrin varit en betydande aktör för utveckling av stridsfordon. Skildringen av det svenska pansarets framväxt ger därför en bild av svensk ingenjörskonst, industrikapacitet och försvarsförmåga. Kavalkaden av fordon och tekniska innovationer speglar också den internationella utvecklingen inom stridsfordonsområdet.

Tidvis har Sverige legat på teknologins framkant när det gäller lösningar av beväpning, stridsfordonslösning och pansarskydd. Utvecklingen präglas emellertid också av ett tidvis starkt motstånd mot pansar inom armén.

Påståenden som att det är den enskilde soldatens stridsvilja och mod som är den avgörande kraften i vårt försvar kom märkligt nog att bli argument mot mekanisering långt in i modern tid.

»den svenska modellen«

Valet av stridsfordon har präglats av en noggrann analys av de krav som dikteras av hotet mot oss och av våra förhållanden. Hur kom det sig då att vi som enda land i världen valde att utveckla en huvudstridsvagn utan torn och med fast lagrad kanon? En omfattande genomgång av dokument och studier visar att valet av stridsvagn 103 ”S stridsvagnen” var en logisk följd av både den stridstekniska användningen av stridsvagnen och av tekniska bedömningar av utvecklingsmöjligheter.

Taktiska och stridstekniska anvisningar ända fram till 1960-talet understryker stridsvagnens användning som understöd för skytteförband. I de allra flesta situationer skulle stridsvagnen strida från stridsställning. Det är med andra ord logiskt att stridsvagnen i första hand utformades för denna uppgift. Det andra viktiga skälet för valet var rent teknologiskt. På goda grunder ansåg man att det inte var möjligt att från en vagn under gång uppnå mer än femtio procent av den träffsannolikhet som kunde fås från en stillastående vagn. Beslutet blev därför att utveckla världens bästa stridsvagn för att strida från stridsställning och att skjuta stillastående.

 

 

Strv 103 liknade inget annat och blev en sensation över hela världen. Trots att den inte kunde skjuta under gång visade det sig under övningar i Västtyskland och USA att den kunde slå ut vilken annan stridsvagn som helst! Foto: Lasse Sjögren.


stridsvagn s – världsunik för sin tid

Stridsvagnen fick för detta ändamål världsunika egenskaper:
• kort tid till halt och till bekämpning i överraskande riktning,
• kort tid mellan skott (automatladdning), observations- och siktesutrustning med hög prestanda, • kanon med hög prestanda (långt eldrör),
• liten exponerad målyta i stridsställning och starkt frontskydd (under lång tid immun mot all känd pansarbrytande ammunition).

Med undantag av den sista punkten var stridsvagn S världsledande också när den avvecklades. Då förväntades emellertid ett annat uppträdande av vår huvudstridsvagn och blickarna riktades i stället mot tyska Leopard 2, som – efter en grundlig utvärdering – gentemot franska Leclerc och amerikanska Abrams, bäst ansågs uppfylla de svenska kraven. Den svenska varianten Leopard 2 S, som har tillverkats i Sverige, anses av många vara världens bästa stridsvagn.

Boken ger många exempel på växelverkan mellan behoven och de teknologiska och ekonomiska möjligheterna – en spännande läsning för den som är intresserad av utvecklingstrender och vad som styr dessa.

teknisk utveckling – en slingrig resa

Teknisk utveckling är sällan en rätlinjig process. Tvärtom är det oftast en slingrig resa med många blindgångar. Boken ger därför utrymme också för dessa idéer, som aldrig blivit verklighet, men som är intressanta, roliga och har bidragit till värdefull kunskap. Exempelvis gjordes avancerade försök med hopkoppling av stridsfordon för att ge bättre förmåga att passera diken, vattendrag och myrmark. Olika principer för strid i mörker och skum för maskering av stridsfordon prövades. Kanske mest intressant är ändå de många djärva försöken med nya utföranden av stridsvagnen: överlagrad pjäs, höj- och sänkbar pjäs, midjestyrning etc.

stridsvagn 2000

Före anskaffningen av Leopard projekterades en modern huvudstridsvagn som – om den hade blivit verklighet – torde ha överträffat de flesta av stormakternas vagnar. Konceptet Stridsvagn 2000 var ett unikt projekt, framtaget helt inom Sverige, och det är en spännande tanke om vad som skulle ha hänt om projektet hade realiserats. Den framtagna modellen har onekligen drag av framtiden i sig.

 

 

För att ersätta Stridsvagn 103 utvecklades ett svenskt stridsvagnskoncept fram med namnet
Stridsvagn 2000, som dock stannade på ritbordet. Här ses en fullskaleattrapp i trä.


projektiler, pansar och skyddstekniker

Industriella genombrott utvecklar pansarvapnet, ibland på märkliga vägar! Sådana intressanta och betydelsefulla utvecklingslinjer är samlade i ett speciellt kapitel. Här kan den tekniskt intresserade få sitt lystmäte tillfredsställt både rörande intressanta tekniska detaljlösningar och om hur vetenskapens landvinningar leder till genombrott inom verkan, skydd och rörlighet. Sveriges satsningar på framtidsstudier, forskning och utveckling inom försvarsområdet är unikt för ett litet land. Också pansarstriden och forskningsområden kopplade till denna har under många år givits betydande resurser, men har inte tidigare beskrivits utifrån ett användarperspektiv.

 

 

I stället för Stridsvagn 2000 valde Sverige en förbättrad svensk variant av tyska Leopard 2, som i olika sammanhang har korats till ”världens bästa stridsvagn”. Foto: Lasse Sjögren.  

 


Framställningen i Svenskt pansar bygger på erfarenheter från personer som själva under lång tid har varit verksamma i detta arbete. Boken spänner över flera tidsepoker av svensk försvarshistoria. Vi får uppleva övergången från massarmé till mekaniserat försvar, den forcerade upprustningen under andra världskriget och hur Sverige efter krigsslutet försökte dra lärdom av världskrigets pansarkrig. Vi får läsa om kalla krigets kapprustning, där Sverige söker sin egen profil
för att inte exponeras för Warszawapaktens optimering mot NATO. Så fort den ena parten satsade i en riktning framställde den andre motmedel. I skuggan av denna kraftmätning utvecklade Sverige särskilda lösningar, som varken öst eller väst kunde eller ville kontra.

muren rämnar – på gott och på ont

Slutligen upplever vi ”murens fall” och Sverige kunde helt osannolikt anskaffa tidigare sovjetiska stridsfordon. Bokens författare besökte Ryssland och fick tillgång till tidigare hemlig information om Warszawapaktens vapenteknik.

Järnridåns försvinnande skulle dock på sikt också få konsekvenser inte bara för det svenska försvaret i allmänhet, utan även för pansarvapnet i synnerhet. Med Sovjetunionens och Warszawapaktens upplösning försvann den hotbild som hade varit gängse sedan 1948. Hade det svenska pansarvapnet i det läget ett existensberättigande? Ligger pansarvapnets framtid i något annat än huvudstridsvagnen? Skall Sverige satsa på mindre, rörligare och ekonomiskt mer försvarbara stridsfordon? Kan Hägglunds koncept med SEP-projektet vara framtiden?


 

I dag eftersträvas andra radikala lösningar som också är mer kostnadseffektiva. Hägglunds i
Örnsköldsvik tog fram ett koncept, Splitterskyddad Enhetsplattform (SEP), som kan rulla på
åtta hjul eller band och som väckt internationell uppmärksamhet.  


nyckelfigurer bakom utvecklingen

Bakom all utveckling finns engagerade personer, vilka har gjort stora insatser i det tysta utan att få den uppmärksamhet och det erkännande som vi i efterhand kan tycka vore rättmätigt. En medveten strävan har varit att i boken porträttera personer som representerar olika roller i utvecklingsprocessen och som i sin gärning har betytt mycket för nytänkande eller att något genomförts. Under mellankrigstiden kom Bertil Burén att ivra för stridsvagnens plats inom den svenska krigsmakten och han var en av de framsynta personerna bakom stridsvagnsvapnet. Kontakterna med Reichswehr var goda och såväl svenskar som tyskar kunde på plats följa varandras göranden på stridsvagnsvapnets område. Det var under ett sådant vänskapsutbyte som den blivande pansargeneral
Heinz Guderian på en övning på Järvafältet utanför Stockholm 1926 själv fick spaka en riktig stridsvagn för första gången!

I modern tid är det främst ingenjör Sven Berge som genom en osedvanligt kreativ och nyskapande förmåga har kunnat utarbeta lösningar som varit okonventionella men mycket framgångsrika. Det är inte för intet som hans kontakter med den legendariske israeliske konstruktören bakom Merkavastridsvagnen, general Israel Tal, också har lett fram till lösningar på stridsfordon som har mycket gemensamt.

Trots alla kopplingar till det stora världspolitiska skeendet är detta i första hand en bok om svenskt pansar och dess utveckling. Inom detta område är boken en unik guide till nya upplevelser, men kan säkert också framkalla igenkännande nickningar. Författarna har en långvarig koppling till svensk vapenutveckling och det här är historien skriven inifrån – av dem som är en del av historien. Det är bara att tacka och ta emot.

 

 

Hur upplevs pansarstrider under krig?

 

Ögonvittnen berättar,  Slaget vid Kursk, utanför byn Prochorovka den 12 juli 1943. Utrikesminister von Ribbentrops son, Rudolf, var kompanichef i pansardivision Leibstandarte. Han trodde inte sina ögon, längst fronten steg purpurfärgad rök: Varningsfärgen för fientligt pansar. Det var inte en rökpuff eller två; alla spaningsenheter såg en enorm pansararmada närma sig. Så långt man kunde se steg varningsröken.

Det som kom att kallas ”världens största pansarslag” var på väg att starta. En av dem som var med och överlevde det stora slaget, Walter Schüle, har sammanställt ögonvittnesberättelser från Prochorovka.

Experten på Waffen-SS Martin Månsson har exklusivt för SMB:s medlemmar översatt och bearbetat ögonvittnesskildringarna. Docent Ulf Zander ger samtidigt en övergripande historik över Waffen-SS och Mathias Forsberg skildrar slaget vid Kursk. Pansarslaget vid Prochorovka medföljer utan extra kostnad månadens förmånsbok. En perfekt kombination av teknisk och berättande historia.


  

 





  


Undermeny

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!