Militärhistoriska böcker har en förmåga att väcka så kallade ”kontrafaktiska diskussioner”. Tänk om Gustav II Adolf aldrig hade förirrat sig i Lützens dimma, skulle han då ha blivit kejsare i Tyskland? Tänk om Adolf Hitler hade stått som segrare vid andra världskrigets slut, hur hade världen sett ut då? Månadens förmånsbok bjuder på en spännande resa in i de förlorade alternativens värld.

Den 29 april 1709 nådde Dalregementet som första svenska förband sydsidan av den lilla staden Poltava i Ukraina. Under de följande dagarna anlände resten av armén, inklusive artilleriet som slog läger efter en fyrtio kilometer lång sträckmarsch. Kung Karl fanns naturligtvis på plats, liksom fältmarskalk Carl Gustaf Rehnskiöld och general Adam Ludvig Lewenhaupt. Belägringen av Poltava hade därmed inletts, åttahundra kilometer från Moskva och 1 500 kilometer från Stockholm. Två månader senare såg situationen mörk ut. Belägringen hade inte lett till någonting annat än förluster för svenskarna. Den 17 juni, på sin födelsedag, blev Karl XII sårad av en kula i ena foten och kort därefter inkom nedslående nyheter från Sveriges polska allierade. De stod tusen kilometer från Poltava utan några som helst möjligheter att ansluta sig till huvudarmén.

 

Bilden manar till eftertanke. Andra världskrigets segerherrar styckar upp världen inför efterkrigstiden. Vi ser fotografiet från Jaltakonferensen. Vi ser Winston Churchill och Franklin D. Roosevelt, men vi ser också Adolf Hitler och Hermann Göring! Fotografiet är ett montage, men om de tyska befälhavarna Fedor von Bock och Heinz Guderian hade lyckats erövra Moskva vintern 1941–1942  skulle det ha kunnat vara verklighet.


Kungen fattade då beslutet att anfalla den ryska armén och han lät trupperna förbereda sig för strid. Han hade helt enkelt inget annat val. Det gällde att slåss eller långsamt låta armén svälta ihjäl. De svenska soldaterna, flertalet veteraner från många år i fält, var förväntansfulla. Under hela det ryska fälttåget hade tsaren låtit sina trupper glida undan den antågande karolinska armén i ett moln av eld, rök och fullkomlig ödeläggelse. Snabbt fick tsar Peter öknamnet ”Per i kärret” av svenskarna. Nu stod i stället de båda arméerna nästan panna mot panna på den trånga landremsan mellan floderna Psiol och Vorskla. Härifrån hade tsaren ingenstans att fly.



den stora segern

Den plan som Karl XII gjorde upp med Rehnskiölds hjälp var tämligen enkel. Natten till den 28 juni marscherade man så ljudlöst som möjligt till en plats söder om de redutter som ryssarna hade byggt strax väster om sitt läger. Genom ett snabbt överraskningsanfall erövrades försvarsverken praktiskt taget utan strid, varefter svenskarna återsamlades vid byn Tachtaulov. Därefter ryckte man i ordnad formation rakt fram mot det ryska lägret. Det svenska kavalleriet stormade på karolinskt manér huvudstupa in i det ryska, som genast skingrades och drevs på flykt. Samtidigt lyckades det svenska infanteriet forcera det ryska lägrets fältverk – och plötsligt låg fiendelägret vidöppet för Rehnskiölds bataljoner. Stor oreda uppstod i de ryska leden och denna oreda övergick snart i panik. I kaoset högg de välorganiserade svenska enheterna in på de vilt flyende ryssarna som obarmhärtigt drevs ner i floden Vorsklas vatten. Den svenska triumfen var fullständig, och scenen var i det närmaste identisk med den i slaget vid Narva knappt nio år tidigare!

 

 

 

Tänk om... är rikt illustrerad med fotografier och kartor. SMB gör det läsvärda läsbart. Boken finns endast hos SMB. Du hittar den varken i bokhandeln eller på internet.

 


men vänta nu

Stopp ett tag! Så där gick det väl inte till? Karl XII förlorade slaget vid Poltava och hans armé kapitulerade och gick i rysk fångenskap vid Perevolotjna några dagar senare. Ja, naturligtvis, men tänk om! Vad skulle ha hänt om situationen hade varit den omvända? Tänk om slaget vid Poltava hade blivit en stor svensk seger. Tänk om tsar Peter rentav blivit svenskarnas fånge. Kung August skulle sannolikt redan när nyheterna om en rysk förlust nådde honom ha dragit sig ur kampen om Polen för gott. Danmark hade inte vågat göra några som helst försök att invadera Skåne då förutsättningen för en sådan aktion var en stark och solid allians med Ryssland och Sachsen-Polen. Och hur hade Europa sett ut i dag? Landskapen Nyland, Ingermanland och Kurland hade kanske fortfarande varit svenska. Du hade kanske varit narvabo med svenskt pass.


 

 

När Alexander den store dog endast 32 år gammal sträckte sig hans välde från Makedonien i väst till Indien i öst. Vad skulle ha hänt om han hade fått leva längre och dö av ålderdom? Skulle han ha återvänt till Indien, eller fortsatt mot Kina?  


tillfälligheternas spel

Ibland är det små, till synes helt obetydliga, detaljer som fäller avgörandet. Gavrilo Princip hade faktiskt gett upp tankarna på att mörda ärkehertig Franz Ferdinand den där ödesdigra dagen i Sarajevo 1914. Förmiddagens bombattentat var ett misslyckande och Princip strövade desillusionerad hemåt. Det kurrade i magen, och han bestämde sig för att i stället köpa en smörgås i Moritz Schillers delikatessbutik på Frans Josefgatan. Så kom självaste Franz Ferdinand plötsligt åkande på gatan utanför, eftersom hans chaufför missat att kortegens färdväg hade ändrats. Alldeles utanför butiken kör chauffören till råga på allt fel och tvingas stanna och vända – bara enstaka meter från Gavrilo Princip. Resten är historia. Princip sköt Franz Ferdinand och därefter utbröt som bekant första världskriget. Det var detta krig som orsakade den ryska revolutionen, Versaillesfreden och – i förlängningen – Hitlers maktövertagande, andra världskriget och kalla kriget. Det är inte utan att man undrar hur världen skulle ha sett ut i dag om Gavrilo Princip hade ätit en stadigare frukost. Tänk om…


 

Warszawapaktens stridsvagnar på Prags gator hösten 1968. Kristian Gerner reder ut vad som kunde ha hänt om Sovjetunionens inflytande över sin satellitstat hade upphört redan där och då. I stället kom det att dröja ytterligare mer än tjugo år.  


många frågor

Tänk om Fredrik Barbarossa inte hade råkat drunkna på vägen till det heliga landet 1190 – då skulle det tredje korståget sannolikt ha blivit en framgång. Palestina hade kanske förblivit en kristen monarki, och de krig Europas arméer utkämpade mot varandra under renässansen skulle måhända ha förts i Orienten i stället – mot helt andra fiender. Tänk om den spanska armadan hade lyckats forsla den erfarna och hårdföra spanska fältarmén över Engelska kanalen som det var tänkt. Då hade hertigen av Parma troligtvis kunnat marschera genom Kent och erövra det dåligt befästa London. Måhända hade den spanske kungen Filip II kunnat göra sig hemmastadd i Towern. Tänk om Adolf Hitler hade lyckats bli antagen till konstakademien i Wien på 1920-talet – eller om han hade satsat helhjärtat på studier i arkitektur, vilket hans lärare förslog. Hade världen tvingats genomlida ett andra världskrig i så fall? Tänk om Claus Schenk von Stauffenberg skulle ha lyckats i sitt uppsåt att mörda Hitler den 20 juli 1944, hur hade kriget utvecklats då? Hur hade det avslutats? Just de sistnämnda frågorna diskuteras utförligt i månadens förmånsbok Tänk om…

 



valkyria

Vi följer Schenk von Stauffenberg när han beger sig till Wolfsschanze och utplånar en icke ringa del av Tredje rikets ledning med en kraftig sprängladdning. När han befinner sig i luften på väg tillbaka till Berlin får general Fellgiebel, chef för signaltrupperna, igenom ett meddelande till högkvarteret om att Hitler liksom fältmarskalk Keitel har dödats. Aktiviteten är enorm under de sena eftermiddags- och kvällstimmarna. Från motståndsrörelsens sida besätts alla viktiga trafikanläggningar, radiocentraler samt gas-, elektricitetsoch vattenverk. Samtliga områdesledare (”Gauleiter”), riksståthållare, ministrar, polischefer, högre SS-befäl och polisbefäl, liksom Gestapoledare arresteras. Även många ledare ur Waffen-SS arresteras, och många enheter avväpnas. Gestapokontor ockuperas. Särskilt angeläget är det att snabbt gripa propagandaminister Joseph Goebbels, vilket också lyckas. Man griper även Hermann Göring och Heinrich Himmler. En stor oro sprider sig genom Tyskland, men klockan 21 håller general Ludwig Beck ett anförande i radion. Han är en man med grundmurat förtroende, både inom armén och bland allmänheten. Han manar till lugn och förklarar att den nya regimen skall arbeta för fred – åtminstone med västmakterna.

 

 

Vietnamkriget var kriget som skulle stoppa kommunismens utbredning, men fick paradoxalt nog närmast en motsatt effekt. Hur skulle det ha gått om John F. Kennedy aldrig hade mördats i Dallas? En teori om detta presenteras i månadens förmånsbok!

 

det lyckade attentatet

I Tänk om… lyckas således Schenk von Stauffenberg att döda Hitler, och professor Sverker Oredsson bjuder på en dramatisk skildring av vad som i så fall hade kunnat hända. Skulle den tyska krigsmakten ha accepterat sina nya ledare? Hade de västallierade släppt kravet på villkorslös kapitulation, och om Tyskland hade lyckats hejda kriget i väst – hur hade då Stalin reagerat? Det var trots allt bara tillfälligheter som gjorde att attentatet misslyckades: om mötet hade hållits i en bunker, vilket var det vanliga, och inte i en träbyggnad; om båda bomberna hade apterats, och inte bara den ena; om Schenk von Stauffenberg hade placerat sin portfölj vid sidan om det stora bordet och inte under det. Om ”om” inte fanns hade mycket kunnat se annorlunda ut.


kontrafaktisk historia

Så kallad kontrafaktisk historieskrivning är populär utomlands, men förvånansvärt ovanlig i Sverige.   Detta råder SMB bot på nu. I månadens spännande förmånsbok har historikerna Lars M. Andersson och Ulf Zander samlat en lång rad framstående forskare och skribenter för att presentera en samling tankeväckande omskrivningar av historien. Det är stimulerande hjärngymnastik på högsta nivå. I två uppsatser diskuterar Andersson, Zander och professor Uffe Østergård värdet av kontrafaktisk historia följt av essäer som på olika sätt skriver om historien på grundval av att en händelse haft en annan utgång.

 



Professor Dick Harrison beskriver den muslimska segern över Karl Martell vid Poitiers 732 och hur Ansgar bygger sin moské i Birka! Arkivarie Göran Larsson berättar om hur Karl XI stupar för danskarnas kulor under slaget vid Lund 1676, och hur det går till när Sydsverige blir Östdanmark för gott! Författaren Staffan Skott skildrar hur det gick till när Lenin och bolsjevikerna misslyckas med sin statskupp i oktober 1917. I stället för kommunism får kapitalism och demokrati frodas i öster och rufflaren Stalin tvingas slå sig fram som svartabörshaj. I professor Sverker Oredssons kapitel dödas alltså Hitler av Schenck von Stauffenbergs väskbomb och andra världskriget får ett minst sagt annorlunda slut. Chefredaktör Per T. Ohlsson berättar om hur president John F. Kennedy undgår mördarens kulor i Dallas 1963 och lyckas kväva Vietnamkriget i sin linda. Professor Kristian Gerner berättar historien om den lyckade Pragvåren 1968 och Östeuropas befrielse.

Avslutningsvis finner vi rysslandsexperten och professor Klas-Göran Karlssons diskussion kring olika alternativ i sovjetisk historia – en hel rad frågor runt en annorlunda historia. Detta är garanterat underhållande läsning som väcker mången tanke om den historiska utvecklingen.

 

Undermeny

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!