Kriget var slut – och huggsexan var i full gång. På Köpenhamns redd låg en fet och oemotståndlig gås, färdig att plockas. Men vem skulle ha den? Tre marinchefer var oense om hur det marina krigsbytet från det besegrade Nazi-Tyskland skulle delas – och alla ville ha det fetaste bytet – den tyska moderna kryssaren Prinz Eugen som legat för ankar i Köpenhamn! En kommission tillsattes men fann ingen lösning. Till slut enades man om lottdragning för att lösa tvisten. Till den amerikanske amiralen Robert Ghormleys förtjusning hamnade Prinz Eugen i amerikanska händer bara för att till slut utsättas för två atombombsprov, som till slut ändade hennes öde.


Om detta och om många andra fartyg och dramatiska händelser i Sveriges närhet står att läsa om i Magnus Ullmans senaste bok Dramatisk örlogshistoria, särskilt framtagen bara för oss i SMB. Och det är dramatik i kubik så det skvätter om öronen. Eller vad sägs om regalskeppet Vasas förlisning på Stockholms ström år 1628 eller regalskeppet Kronans undergång utanför Öland 1676? Sjöslaget på Föglöfjärden 1729 eller när ryska flottan kom till den svenska flottans undsättning i kriget mot dansken 1743–1744? Jakten på Tirpitz och sovjetiska ubåtar under andra världskriget, den ryska östersjöflottans undergång 1905 – på andra sidan jordklotet! Och vad gjorde egentligen den svenska kustflottan i åländs ka farvatten 1918? Och mycket, mycket annat – här lite axplock!

 

 

Slaget på Föglöfjärden i juli 1720. Månadens förmånsbok är en dramatisk seglats genom
vår marina krigshistoria. Verket är mycket rikt illustrerat, och texten är medryckande.


kronan sprängs i luften

Att svänga på en femöring går galant på is – men ute till havs kan konsekvenserna bli förödande. Det fick Lorenz Creutz erfara den 1 juni 1676 i samband med en sjöstrid mot en mäktig nederländsk flotta utanför Ölands kust. Creutz – en duglig tjänsteman och administratör i kammarkollegiet men helt utan sjövana – hade skyndsamt fått ta över ledningen av den svenska flottan sedan kungen avskedat den förre riksamiralen Stenbock. Danskarna opererade i Östersjön, siktades och jagades av de svenska utan att något avgörande kom till stånd. Våren 1676 fick danska flottan en betydande förstärkning med nederländska örlogsmän, men även den svenska flottan förstärktes under samma period. Flaggskeppet Stora Cronan var på papperet Östersjöns kanske slagkraftigaste örlogsskepp men saknade sin tyngsta bestyckning: i stället för 126 kanoner förde hon endast 105 stycken, inte minst saknades de betydande 36-pundiga kanonerna. För att inte träffas av en utsänd nederländsk brännare beordrade Creutz en omedelbar stagvändning. Det skulle han inte ha gjort – under vändningen pressades de nedersta öppna kanonluckorna under vattenytan och vatten strömmade in med total villervalla som följd. I kabyssen välte kokkärl och elden under dessa spred sig med ett katastrofalt resultat när kruttunnorna antändes. Stora Cronan sprang helt enkelt i luften och så var den sagan slut! Magnus Ullman skildrar mästerligt vad som nu hände när de två flottorna siktade varandra utanför Ölands södra udde och tragedin som nu utspelades. Kunde det hela ha slutat annorlunda?


Fokus östersjön

En del av månadens förmånsbok behandlar Åland, en ö belägen i skärningspunkten mellan svenska, finska och ryska intressesfärer. Inte nog med att Åland hamnade i händelsernas centrum under finska inbördeskriget – ett par år senare blev det nästan krig där igen. Denna gång mellan Sverige och Finland! Ett tämligen okänt kapitel i vår militärhistoria. En annan del av boken utspelar sig i Sydostasien och behandlar det gigantiska sjöslaget vid Tsushima 1905. Även denna episod har faktiskt relevans för en skandinavisk läsekrets – det var nämligen den ryska Östersjöflottan som gick under i denna avlägsna drabbning.


 


den gäckande skuggan

Det har lite elakt sagts att den svenska flottan var tyskvänlig, på samma sätt som flygvapnet var proallierat. Detta påstående ställs på huvudet i månadens förmånsbok, inte minst genom Magnus Ullmans utförliga skildring av Operation Rheinübung.

I början av 1941 lät tyskarna inleda en operation med syfte att sänka de allierades fartyg som befann sig i Atlanten norr om ekvatorn. Slagskeppen Bismarck och Prinz Eugen engagerades. Efter tyskarnas tidigare så framgångsrika operationer hade de allierade nu satt in större försvar i form av egna slagskepp. Den 18 maj 1941 inleddes operationen. När Bismarck passerade Skagen fick man undvika sina egna utplacerade minor. Risken för ubåtsattacker var stor, och för att vara på den säkra sidan lät kaptenerna på Bismarck och Prinz Eugen sina fartyg åka i sicksack. Man blev tvungen att bunkra och fylla på bränsleförrådet i norska Bergen. På västkusten opererade samtidigt den svenska flygplankryssaren Gotland, som när Bismarck väl siktats började följa henne på avstånd. Ett rutinmeddelande skickades omedelbart till marinstaben i Stockholm, och på kvällen hade den brittiske marinattachén nåtts av meddelandet att Bismarck var på väg mot Nordsjön. Överraskningsmomentet var överspelat innan det tyska slagskeppet ens hade nått sitt operationsområde. Jakten på Bismarck kunde starta!

 

Dramatisk örlogshistoria är full av spänning: minsprängningar,
torpederingar och stora sjöslag.


hansas torpedering– en krigsförbrytelse?

Författaren Magnus Ullman tar upp några av de största förlusterna i människoliv som drabbade Sverige under andra världskriget. Jagarkatastrofen vid Hårsfjärden var en tragedi som släckte 33 människoliv och totalförstörde tre jagare. Orsaken till olyckan är än i dag oklar, och det har spekulerats i såväl en sabotageaktion utförd av brittiska kommandosoldater som en ödesdiger olyckshändelse ombord på en av jagarna. En annan olycka till sjöss med stora konsekvenser var sänkningen av ångaren Gotland som Ullman ägnar ett helt kapitel åt. Att sovjetiska ubåtar sänkte svenska handels- och passagerarfartyg som förde neutralitetsflagg och tända lanternor helt öppet nattetid var i praktiken rena krigsförbrytelser, som dock under hela kalla kriget tydligen inte var något som skulle diskuteras. Statistiken som Ullman tar upp talar sitt tydliga språk.

 


ur boken:

För att skydda de svenska handelsfartygen mot främst sovjetiska ubåtar blev det nödvändigt med örlogseskort. Det blev en uppgift för i första hand de svenska jagarna. I september 1941 låg ett antal av dessa sida vid sida vid örlogsbasen Berga vid Hårsfjärden i Stockholms södra skärgård. Genom ett attentat den 19 september 1941 sänktes tre jagare och ytterligare några skadades. 36 officerare och värnpliktiga omkom. Det var möjligtvis brittiska kommandosoldater som utförde dådet i syfte att stoppa malmtrafiken till Tyskland. Uppgifterna härom är ännu hemligstämplade hos UD ”med hänsyn till förhållandet till främmande makt”. Det var också brittiska kommandosoldater som den 19 juli 1941 sprängde ett ammunitionståg på Krylbo station i Västmanland varvid 24 personer skadades, många allvarligt. Ett par av vagnarna var nämligen lastade med 38 cm projektiler till det tyska slagskeppet Tirpitz, som då låg i en fjord i närheten av Narvik…


Ur innehållet :

1. Galärerna som skulle inta Stockholm.

2. Sjöslaget på Föglöfjärden 1720.

3. När ryssen togs till hjälp mot dansken.

4. Gustav III:s stora sjökrig mot Ryssland.

5. Varför föll inte Nordens Gibraltar?

6. Den ryska östersjöflottans undergång.

7. Sveriges sista utländska örlogsexpedition.

8. Torpederingen av passagerarfartyget Hansa.

Undermeny

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!