I brist på en spik gick hästskon förlorad.
I brist på en hästsko gick hästen förlorad.
I brist på en häst gick ryttar’n förlorad.
I brist på en ryttare gick slaget förlorat.
I brist på ett slag gick kungariket förlorat.
Allt på grund av brist på en spik.

George Herbert (1593–1633)

 

Den engelske prästen och poeten George Herbert visste inte hur rätt han hade med sin aforism. En liten hästskosöm – eller rättare sagt, avsaknaden av en sådan – avgjorde ett kungarikes öde. Vad betyder egentligen småsaker i historien? Vad betyder de enskilda människornas göranden – eller brist på göranden – i historien? Dras vi alla med i en ström vi inte kan påverka? Har historien sin obevekliga gång? Eller kan en liten tuva på ett ögonblick få det stora lasset att helt förändra sin riktning?

 

År 9, för precis 2 000 år sedan, mötte tiotusentals romerska soldater döden i Germaniens skogar. Händelsen har gått till historien under namnet slaget vid Teutoburgerskogen. I månadens förmånsbok spekuleras i vad som hade hänt om resultatet blivit annorlunda, och resonemanget är extra intressant ur ett skandinaviskt perspektiv. Danmark hade sannolikt fallit offer för romarnas expansion, och hur hade då det skandinaviska språket utvecklats?


Vad en liten brännare kan orsaka

Kaos är inte detsamma som oordning, däremot är kaos oförutsägbarhet i förutsägbara system. Tänk på alla grandiost uppgjorda och till minsta detalj genomtänkta planer, och så slutligen grusas allt av en liten detalj man inte hade tänkt på. Kung Filip II av Spanien hade bestämt sig: det var nu eller aldrig. Nu skulle de engelska protestanterna näpsas en gång för alla! En armada om 130 mäktiga örlogsskepp sändes iväg till Nederländerna för att föra hertigen av Parmas spanska armé om 27 000 stridsvana veteraner och 300 transportskepp över Engelska kanalen. Sagt och gjort; armadan kastade ankar utanför Calais för att invänta den spanska hären. Men engelsmännen ville naturligtvis annorlunda. Den engelske amiralen lord Howard samlade hastigt ihop en eskader och lät sända iväg svärmar av brännare, brinnande fartyg, som av vind och strömmar drevs mot de spanska skeppen. Kaos uppstod och flera spanska örlogskaptener tappade huvudet. En del fartyg gav sig iväg huller om buller mot en vind som inte var gynnsam, och till slut gavs order att hela armadan skulle fly. Vägen tillbaka genom Engelska kanalen var dock stängd, och enda vägen bort var att runda de brittiska öarna österut, upp i Nordsjön och in i de skotska farvattnen. Här lurade strömmar och stormvindar, och den en gång så stolta armadan – och därmed kung Filip II:s stolta plan – gick bokstavligen till bottnen.

 

Lord Howards brännare driver rakt mot armadan, och kaos uppstår.
Inte ens hälften av de 130 spanska örlogsfartygen skulle någonsin
återse en spansk hamn.


Den fascinerande fjärilseffekten

Fjärilseffekten kallas det när bristen på en hästskosöm resulterar i att hela kungariken går under. Att mycket små saker ibland kan få mycket stora verkningar är utgångspunkten för tio militärhistoriska berättelser i månadens förmånsbok. Det avgörande ögonblicket visar att det från tid till annan inte behövs mycket mer än en enkel fjärils vingslag för att få världshistorien ur kurs.

Det är alltså de små, små detaljerna som gör det. En enda pil banade vägen för normandernas erövring av England år 1066, och ett förlagt brev resulterade i förlängningen i att sydstaterna förlorade det amerikanska inbördeskriget. Ett missförstånd i Sarajevo 1914 ledde till att ärkehertig Franz Ferdinands bil stannade just där hans mördare Gavrilo Princip kom ut från en smörgåsbutik. Listan kan göras lång.


Vagnen på bron

Kan en gammal vagn på en bro förändra historiens gång? Jo, faktiskt. Om inte postmästaren Jean-Baptiste Drouet i staden Sainte-Ménéhould hade känt igen personerna i en passerande droska, och skyndat sig att spärra av en bro över Meuse med sin egen vagn – ja då hade historien sannolikt haft en annan gång.

Personerna i vagnen var nämligen inga andra än den franska kungafamiljen som just flytt från Paris, mitt under brinnande revolution. Ryktet spreds som en löpeld, och traktens bönder strömmade till staden lagom för att få en skymt av kungafamiljen innan de fördes tillbaka till Paris för att giljotineras.





Ludvig XVI och hans hustru Marie-Antoinette förs tillbaka till Paris –
och giljotinen. De var en hårsmån från att undkomma, men en
gammal postvagn stod i vägen.


Napoleon Bonaparte lär ha sagt till postmästaren Drouet att denne hade ändrat världens gång genom sin åtgärd. Franska revolutionen kom att inspirera till andra, senare revolutioner. Vem vet, om Drouet inte varit så uppmärksam kanske det aldrig hade blivit revolution i Ryssland heller?


Papperslappen på åkern

Nordstaterna var i behov av ett mirakel. Sydstaternas styrkor hade inledningsvis inhöstat seger på seger i amerikanska inbördeskriget. Nu var man i full färd med att invadera nordstaterna. Washington låg inte långt bort och det såg mörkt ut för presidenten Abraham Lincoln och hans mannar under general George C. McClellans ledning. Miraklet kom – i form av ett borttappat brunt kuvert med en vikt papperslapp.

Översergeanten John M. Bloss och hans mannar hade stannat till på en klöveräng för en stunds vila. En av mannarna observerade ett brunt kuvert som stack upp ur jorden och Bloss häpnade när han fick se pappersarket inne i kuvertet: sydstatsgeneralen Lees anfallsorder för följande dag! Här fanns svart på vitt exakt hur Lees styrkor skulle marschera, vilka vägar som skulle tas och hur de sedan skulle stråla samman inför ett planerat anfall. Bloss begav sig omedelbart till sin armés överkommando, som också insåg dokumentets värde. Innan dagen var slut hade även McClellan papperet i sina händer och efter att ha läst igenom det utbrast han: ”Nu vet jag vad jag skall göra!”

 



McClellan gick till anfall där sydstatsarmén var som svagast, och innan de hade hunnit samla sig till en avgörande kraftmätning. Visserligen lyckades sydstaterna även denna gång slå tillbaka nordstatarnas anfall med stora förluster, men invasionen av nordstaterna avbröts. En enda liten papperslapp liggande på ett fält fick en avgörande betydelse för ett helt krigs förlopp.


Ett felsteg i New York

Närbesläktad med kaosteorin och funderingar om fjärilsteorins långtgående effekter är den kontrafaktiska historieskrivningen. Vi förflyttar oss rakt till 5th Avenue i New York i december 1931. En något korpulent man som skulle snedda över gatan tittade åt höger, steg ut och träffades raskt av en taxibil rattad av en Mario Constasino. Den påkörde mannen kastades framåt och slog hårt i gatan med pannan först. Tack och lov klarade han sig, och efter en veckas sjukhusvistelse var han åter på benen. Mannen som varit en hårsmån från döden var ingen mindre än Winston Churchill. Felsteget förklarade han med att han var så van vid vänstertrafiken i Storbritannien och alltså tittat åt fel håll innan han skulle korsa gatan.

Hur hade det gått för Storbritannien under andra världskriget om Churchills misstag i New York 1931 hade kostat honom livet?

Det avgörande ögonblicket tar avstamp i just fjärilseffekten: hur en liten, i sig obetydlig, händelse kan få oanade konsekvenser. I tio digra kapitel berättar Rasmus Dahlberg och Esben Kjær – båda danska historiker knutna till Det Historiske Hus i Odense – engagerat om hur en liten fjärils vingslag kan få världshistorien ur kurs. Författarna tar oss med till några av världshistoriens mest avgörande händelser, där slumpens skördar ibland varit ödesdigra, ibland lyckosamma. Med skärpa visar de att det finns tillfällen då vår linjära historieuppfattning kommer till korta. Historia är roligt!

 

 


Den avgörande knappen

Vad hade hänt om den sovjetiske överstelöjtnanten Stanislav Petrov hade tryckt på en knapp i september 1983? Då hade du kanske inte läst det här i dag. Tack och lov gjorde han inte det, trots att han egentligen borde. Läs boken och inse vilken tur vi har haft.

Ur det spännande innehållet: 

- Slaget i Teutoburgerskogen
- Konstantinopels belägring
- Slaget vid Hastings
- Jeanne d’Arc
- Spanska armadan
- Franska revolutionen
- Waterloo
- Fransk-tyska kriget
- Slaget om Storbritannien
- D-dagen
- Atombomben

Undermeny

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!