Stridsvagnen är själva sinnebilden för modern krigföring. Den föddes för att kravla sig igenom leriga skyttegravsställningar under första världskriget, kom att leda markoffensiverna under andra världskriget och nu senast i Irak. Den har dömts ut många gånger, men stridsvagnen dominerar fortfarande slagfältet. SMB har under tio års tid arbetat med att få fram just den här boken, och nu är den äntligen här!

 

ANMÄLAN AV HENRIK SVENSK


 Tysk stridsvagn av typen A7V. Mycket har hänt sedan 1918, och månadens förmånsbok skildrar en sekellång utveckling.

 

 

 

 

 

 

 
Stridsvagnen konstruerades ursprungligen för att agera tillsammans med infanteriet. Den skulle användas som en murbräcka mot fiendens linjer på västfronten under första världskriget, men det dröjde inte länge förrän det uppstod strider mellan stridsvagnarna själva.

Den första striden mellan stridsvagnar ägde rum den 24 april 1918 utanför staden Villers-Bretonneux. Tre brittiska Mk IV (två Female och en Male) attackerades av tre tyska Sturmpanzerwagen A7V. De bägge brittiska Female-vagnarna som saknade kanoner tvingades retirera efter att ha träffats av kulspruteeld och med nöd och näppe undgått att träffas av granater från A7V. På den tiden kunde kulspruteeld vålla stora problem hos stridsvagnsbesättningen då smält bly och skurar av metallsplitter yrde runt inne i vagnen. Den tyska triumfen blev dock kortvarig, eftersom den kvarvarande Mk IV-vagnen dök upp och slog ut en A7V med tre snabba träffar från en av sina bägge kanoner. Därefter gav sig den brittiska vagnen på de bägge kvarvarande A7V som fick retirera. Redan senare samma dag sprängdes bandet på den brittiska vagnen, varpå besättningen övergav den.


Stridsvagnen på slagfältet innehåller ett stort antal mästerliga skisser av Carl Gustaf Ahremark, tidigare illustratör på SAAB i Linköping.

 

 

 


 

 

 

 

 

 

 

 

 


Stridsvagnen på slagfältet är en helt ny bok framtagen speciellt för dig som SMB-medlem. Här kan du följa utvecklingen av stridsvagnen från dess första insats på västfronten till dess användning på dagens slagfält och diskussion om dess användning på morgondagens slagfält.

Varje kapitel redogör på ett tydligt sätt respektive stats utveckling av stridsvagnar och deras användande. Till skillnad mot många andra böcker i ämnet är Stridsvagnar på slagfältet inte bara en förteckning över olika stridsvagnsmodeller, utan fokuserar även på de olika epokernas utveckling och erfarenheter.

 


Vid sidan av foton på de olika stridsvagnstyperna får du autentiska foton från slagfälten och detaljerade tekniska illustrationer av mycket hög klass!

 


 
Författare är Patrik Axelsson med benäget bistånd från redaktör Richard Areschoug och SMB:s vetenskaps- och bildredaktör Jan Waernberg. Under 216 sidor lotsar författarna läsaren från de första stridsvagnarnas konstruktion och problem till framtidens nya vapensystem som i dag bara finns på ritbordet.

Stor möda har lagts på att få fram ett unikt bildmaterial från bland annat bildarkiv i Tyskland och Berlin, Imperial War Museum och brittiska pansarmuseet i Bovington i Storbritannien samt Krigsarkivet och andra samlingar, även privata, i Sverige. För att ytterliggare förhöja läsupplevelsen har boken ritningar på de viktigaste stridsvagnarna, framtagna av Carl Gustaf Ahremark, tidigare anställd vid SAAB i Linköping och en världens främsta flygplansskissritare. Han är nog mer känd ute i vida världen än hemmavid – utom förstås av oss flygfantaster!

 

Bokens tyngdpunkt ligger på stridsvagnsutvecklingen under andra världskriget, men vi studerar naturligtvis även andra tidsepoker och konflikter. Vilken är världens vanligaste stridsvagn? Vilka banbrytande tekniska framsteg har gjorts på senare år?


 

 

 

 

Ett mullrande monster

För en infanterist hukandes i ett skyttevärn kan även den minsta stridsvagn verka oövervinnerlig. Tiotals ton stål som framrycker obehindrat i de flesta typer av terräng. De förefaller så osårbara och tekniska att det är lätt att glömma bort att det är människor, precis som du och jag, som sitter inuti dem och som känner samma fruktan likt alla andra soldater på slagfältet.

Samtidigt som stridsvagnens tunga pansar skyddar sin besättning är dock vagnen även orsak till besättningens hotbild och nackdelar.


´


Även om stridsvagnen på många sätt utvecklades som ett svar på krigets behov av eldkraft, rörelse och skydd har den sina ofrånkomliga nackdelar. Besättningens sikt är starkt begränsad, det är trångt och de vet att deras fordon är ett prioriterat mål för alla fiendens vapen. En träff kan göra att bränslet och ammunitionen bildar ett brinnande inferno, även om säkerheten för besättningen i dag är avsevärt bättre än för tidigare generationers stridsvagnsbesättningar.


Dyrköpta erfarenheter

Stridsvagnens utveckling har varit händelserik, ända sedan de rombformade metallmonster vilka skrämde livet ur en och annan tysk när de mullrande kom fram ur dimman och krutröken på västfronten år 1916. Utvecklingen kännetecknas av en gör om – gör rätt-metod och många innovationer tillkom under pågående krig för att lösa oftast ett påträngande problem. I synnerhet under de första årtiondena var konstruktionerna mindre lyckade. En del av dem förkastades redan innan de hann prövas i strid, men andra blev mycket dyrköpta erfarenheter främst för stridsvagnsbesättningarna. Även om stridsvagnens huvudsyfte är detsamma då som nu – att hindra eller slå ut en annan bepansrad fiende – är skillnaderna i stridsvagnens konstruktion väldigt stora.

Att dagens stridsvagnar ser ut och fungerar som de gör beror på att tidigare generationers stridsvagnsbesättningar dyrt har fått betala för erfarenheterna med sina liv på grund av till exempel otillräckligt pansarskydd eller bristfälliga konstruktioner.

Stridsvagnens historia är spännande och fascinerande, men aldrig glamorös.


Framtidens stridsvagnsutveckling

Stridsvagnens existens har tidvis varit föremål för intensiv debatt. Från början fanns ett massivt motstånd mot det nya vapnet från det traditionsbundna militära etablissemanget. Stridsvagnens historia visar att ju bättre bepansrade vagnarna blivit, desto kraftigare och effektivare har motvapnen blivit. Medel föder motmedel. Stridsvagnen på slagfältet belyser denna universella växelverkan i tid och rum.

De högre kraven innebär att vagnarna blir allt mer sofistikerade och dyrare att tillverka.

De avancerade systemen gör att personalen måste utbildas bättre och längre och samtidigt måste skyddas bättre. Detta gör att varje enhet betingar ett väldigt högt värde och blir få till antalet, samtidigt som det då blir ett mer eftertraktat mål för fienden att slå ut. Trots det sker i dag kontinuerlig utveckling inom området och många länder väljer att satsa på att ha moderna pansarstyrkor.

 

Ju mer avancerade stridsvagnarna blir, desto effektivare blir motvapnen. Här är en svensktillverkad Robot 57, även känd som NLAW. Det är ett revolutionerande vapen vars ”tänkande” projektiler slår ut en stridsvagn med en träff – trots sin ringa vikt på 12 kg.

Bilder: Jahn Johansson/Saab





 


 

 


Sårbar koloss?

Vissa hävdar att stridsvagnens tid är förbi och ett argument som framförs är det ständigt växande antalet motvapen. Denna ständiga katt- och råttalek mellan pansar och pansarvärnsvapnen upphör aldrig. Pansarvärnsvapen kan ligga i bakhåll var som helst. Det finns i dag många avancerade lösningar för att bekämpa pansar: alltifrån handhållna målsökande takslående robotar på tiotalet kg, granatkastare med målsökande granater, artillerigranater med GPS-styrning, helikoptrar, flygplan och numera till och med obemannade flygfarkoster beväpnade med robotar med lång räckvidd mot pansar. Dessutom finns förstås det mest uppenbara: en annan stridsvagn. Alla kan de sekundsnabbt förvanda den till synes oövervinneliga stridsvagnen till en utslagen stålkista.

De enkla pansarvärnsvapnen med riktad sprängverkan – såsom granatgevär och pansarskott – har i dag mycket liten chans mot dagens moderna pansar. De kan på sin höjd skada en stridsvagn. De moderna stridsvagnarna har ett alltför kraftigt och avancerat pansar, sofistikerade system att bekämpa inkommande eld och upptäcka fiender på långa avstånd. De enklare pansarvärnsvapnen kan dock fortfarande slå ut eller i varje fall kraftigt skada de lättare pansarfordonen som saknar det tjocka pansaret och vanligen inte har något avancerat system att upptäcka fiender på håll.

 

 


2000-talets hot

Under 2000-talet har detta exemplifierats i Irak och Afghanistan där stridsvagnar som den amerikanska M1A2 Abrams och tyska Leopard 2A6 utsatts för attacker med IED (Improvised Explosive Device, egentillverkade laddningar). När stridsvagnarna kört över dessa laddningar har de detonerat och i vissa fall visserligen lyckats skada stridsvagnen, men i regel har vagnarna kunnat repareras och besättningarna har överlevt med endast mindre allvarliga skador.

Efter Kuwaitkriget, Operation Desert Storm, år 1991 framhölls stridsvagnens effektivitet. De brittiska och amerikanska styrkornas stridsvagnar krossade överlägset de irakiska styrkorna, trots ett stort numerärt underläge. De irakiska vagnarna med sovjetiskt ursprung T-55, T-66 och T-72 hade visserligen uppgraderats, men hade ändå inte mycket att sätta emot de toppmoderna vagnarna från väst. Det är dock inte en helt rättvis jämförelse av stridsvagnarnas prestanda eftersom de irakiska pansarstyrkorna på många andra punkter var underlägsna. De allierade FN-styrkorna hade luftherravälde och hade förbekämpat de irakiska styrkorna, men det som allra mest kom att påverka utgången är östs och västs olika stridsvagnsdoktriner. Irakierna, som blivit lärda i den sovjetiska taktiken, använde fasta stridsställningar och blev därför massakrerade av amerikanerna i det snabbrörliga stridsförloppet. Trots att irakierna besatt stridserfarenhet från det långdragna kriget mot Iran 1980–1988.

 



Nya krig, nya slagfält?

Kommer vi att få se nya stora pansarslag som under andra världskriget? De flesta krig under de senaste decennierna har tenderat att vara begränsade och har utkämpats lägre på konfliktskalan. Många har dessutom förts i urban miljö med allt vad det innebär för stridsvagnens slagkraft men också sårbarhet.

En sak är säker: stridsvagnens uppträdande kan ha en pacificerande och lugnande verkan och kan utgöra en styrkedemonstration till gagn för den egna sidan. Det har vi sett i Bosnien som skydd för de svenska styrkorna och amerikanska M1 Abrams i Irak. Stridvagnarna ger ökat självförtroende för de egna styrkorna, även om det inte finns motsvarande fiendevagnar att slå ut. Diskussionerna om att sända ut svenska stridsvagn 122 (Leopard 2S) till Afghanistan är ett annat exempel.

Vilken är stridsvagnens roll i dag? Är det sannolikt med några nya stora pansarslag i framtiden? Eller använder man stridsvagnen i de konflikter man är inblandad i i dag bara för att de terrorgrupper man står inför inte har kapacitet eller vapensystem att slå ut en stridsvagn, utan endast pansarvärnsvapen som kan bekämpa lätt bepansrade fordon? Kommer vi att få se fjärrkontrollerade, obemannade stridsvagnar som minimerar egna sidans förluster – men kanske till priset av civila förluster som tekniken, hur sofistikerad den än är, inte alltid kan skilja från beväpnade kombattanter? Stridsvagnen på slagfältet ger dig en bra grund för att följa med i den kommande utvecklingen av stridsvagnen och behovet av eldkraft, rörelse och skydd på det framtida slagfältet.

 

Stridsvagnen på slagfältet
Patrik Axelsson, Richard Areschoug
Tekniska illustrationer av Carl Gustaf Ahremark

 

 

Undermeny

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!