Vilka krig utkämpade Sverige under medeltiden? Vad vet vi om deras förlopp? Hur skilde sig den nordiska krigföringen från den på kontinenten? I första delen av bokserien Sveriges krig studerar vi tiden 1050–1448. Låt Ulf Sundbergs gedigna översiktsverk skingra mörkret över den svenska medeltiden!


ANMÄLAN AV ALEX SVENSSON


Fiendefartyg siktades på havet utanför Gotland. Vårdkasarna tändes och en bondearmé samlades raskt samman. Det var juli 1361 och den danske kungen var erövringslysten. Valdemar Atterdags trupper landsteg av allt att döma i hamnen i Fröjel, cirka 35 kilometer söder om Visby. De bondetrupper som nådde fram krossades snabbt. Vid Ajmunds bro och Fjäle myr utkämpades flera strider mellan invasionstrupperna och bönder, men efter att kungens trupper hade besegrat dem låg vägen mot Visby öppen.



När de danska trupperna nådde fram till Visby den 27 juli stod bondehären från norra Gotland redan uppställd utanför stadsmuren. Man hade tömt gårdarna på vapenföra. Bland de stridande fanns män i alla åldrar – och många var inte stridsdugliga: där fanns låghalta, puckelryggiga och andra invalider. Bönderna hade tagit med sig de ålderdomliga rustningar och gammalmodiga vapen som de hade haft hängande på sina väggar: svärd, yxor, spjut, pilbågar och spikklubbor. En del hade med sig mer moderna vapen såsom armborst.

Den underlägsna och illa beväpnade bondearmén blev ett lätt byte för kungens legoknektsarmé av armborstskyttar och tungt kavalleri. Nära tvåtusen gotlänningar stupade i den förtvivlade striden, tillsammans med ett fåtal danska riddare. Valdemar hade därmed erövrat Gotland, och det skulle dröja ända till 1645 innan Sverige återfick ön.

 

 

 

Under medeltiden utspelade sig många väpnade konflikter på Gotland. om dessa och många andra spännande slag får du läsa om i bokverket Sveriges Krig. Du får en heltäckande bild av Sveriges samtliga krig under nästan 1000 år.

Observera att böckerna endast finnas i SMB!


Sveriges medeltida krig

Valdemar Atterdags invasion av Gotland 1361 är ett av de 65 krig som skildras i första delen av Ulf Sundbergs Sveriges krig. Av dessa 65 krig utkämpades fjorton mot Danmark och tjugo mot Novgorod. Ytterligare arton var inbördeskrig i form av uppror eller maktstrider. Vi får stifta bekantskap med bland annat slaget vid Neva mot Alexander Nevskij 1240, Birger jarls korståg till Finland 1249–1250, inbördeskriget på Gotland 1288 och Kexholmskriget 1321–1323, varav det sistnämnda ledde till den kända Nöteborgsfreden. Vi får också kunskap om de olika inbördeskrig och maktkamper som så ofta skakade det medeltida Sverige. De erikska och sverkerska kungaätterna kämpade om tronen under 1100-talet och folkungarna gjorde flera uppror under 1200-talet. I början av 1300-talet möter vi kung Birger Magnusson och hans båda bröder, hertigarna Erik och Valdemar. Minnens I Håtunaleken? Så här gick det till.

 

 


Julfest med fängslande bismak

Kung Magnus Ladulås efterlämnade tre söner: Birger, Erik och Valdemar. Den förstnämnde blev kung, de andra hertigar. Ganska snart uppstod dock osämja mellan kungen och hertigarna. I september 1306 överrumplades Birger av sina bröder på Håtuna kungsgård i Uppland och hölls därefter fången på Nyköpingshus till våren 1308. För att frisläppas var han tvungen att avstå större delen av riket till bröderna. Med hjälp av Danmarks kung Erik Menved inledde Birger 1309 ett krig mot hertigarna. I juli 1310 ingicks ett fredsfördrag, enligt vilket han visserligen erkändes som Sveriges kung men fick endast en dryg tredjedel av riket under eget styre.

Sveriges medeltida inbördeskrig är relativt väl omskrivna, liksom konflikterna med Danmark. Hur mycket känner du däremot egentligen till om krigstågen österut? Ulf Sundbergs bok skildrar de inte färre än tjugo krig som Sverige utkämpade mot Novgorod under perioden 1050–1448

 

Efter detta rådde fred mellan bröderna till 1317, då Birger ville ha revansch. Han bjöd in hertigarna till julfirande på Nyköpingshus 1317, då han passade på att i stället slänga dem i fängelse. Det var då Birger enligt sägnen skall ha yttrat: ”Minnens I Håtunaleken?” Hertigarna dog på oklart sätt i fångenskap på Nyköpingshus 1318. Även Birgers lömska drag gick till historien med ett förskönande namn: Nyköpings gästabud. Man skulle kunna tro att Birger hade vunnit nu, men hertigarnas anhängare störtade honom varpå han var tvungen att gå i landsflykt. Brödrafejden hade varat i sammanlagt åtta år och innebar en rad löften, svek, uppgörelser, fältslag och freder. Ulf Sundberg redogör noggrant för förloppet. Vilken roll spelade Danmark och Norge i den svenska brödrafejden?

Familjeuppgörelser på högsta nivå kom att upprepas bara några decennier senare. Kung Magnus Erikssons son Erik ställde sig 1356 i spetsen för ett uppror mot fadern och erkändes året efter som faderns medregent. Vi får även veta mer om de olika avsättningskrig som fördes: mellan Magnus Eriksson och Albrekt av Mecklenburg samt mellan Albrekt och Margareta.


 


När borgarna brann

Vid 1300-talets slut rådde akut brist på tronföljare i Norge och Danmark, varför Valdemar Atterdags dotter Margareta valdes till regerande drottning. Till Sverige kallades hon i den impopuläre Albrekts av Mecklenburg ställe. Därmed var en personalunion skapad och vid ett möte i Kalmar 1397 blev den dokumenterad – även om man redan i samtiden tvistade om vad som hade överenskommits. De första årtiondena av unionen förlöpte i god sämja. Den nordiska unionen med dess vittomfattande territorium kunde ha blivit en stor aktör i Europa, men redan på 1430-talet knakade den i fogarna.

 

 

 

 

Viborg var under en lång tid Sveriges lås mot öster. Medan borgar byggdes och förstördes i Karelen allt eftersom det medeltida lyckohjulet snurrade varv efter varv låg det mäktiga Viborg kvar som ett vakttorn mot öster. Viborg blev scenen för en rad sammanstötningar mellan svenskar och novgoroder. I mars 1411 stod novgoroderna utanför Viborgs murar, men de kunde inte rå på fästningen. I stället brände de förstaden och det omkringliggande landet. Novgoroderna var ökända för sina härjningståg.

 

 

Unionskungen Erik av Pommern hade tillsatt utländska fogdar på de svenska slotten. Fogden Jösse Eriksson på Västerås slott var särskilt illa omtyckt. Bergsmannen Engelbrekt Engelbrektsson utsågs av dalkarlarna att klaga hos kungen, men när det inte hjälpte tog de 1434 till vapen. Budkavlen gick från by till by. Bergsmän och bönder samlades till strid. Beväpnade med spjut, bågar och liar samlades de under Engelbrekts ledning. Jösse Eriksson avsattes, men upprorsmännen menade att roten till missförhållandena låg i kungens styressätt. Upproret fortsatte därför och spreds söderut.

 

 

I sjöslaget vid Sluys den 24 juni 1340 segrade engelsmännen över fransmännen. Det mesta av den franska flottan förstördes, vilket omöjliggjorde en fransk invasion av England och även garanterade att resten av kriget till större delen skulle utkämpas i Frankrike. Sveriges krig innehåller även utblickar på samtidiga europeiska krigshändelser, i det här fallet en av de viktigare striderna under hundraårskriget.

 

De kungliga fogdarnas borgar brändes och ett efter ett besattes de med pålitliga män eller jämnades med marken. Riksrådet tog upprorsmännens parti – med eller utan Engelbrekts tvingande påverkan – och avsatte kung Erik. Segertåget fortsatte genom hela södra Sverige ända till gränsen mot Skåne, där Engelbrekt tvingades vända efter budet om att kungen nalkades Stockholm med en stor flotta. Erik fann vid sin ankomst att staden var inringad av bondehärar och fick nöja sig med ett stillestånd i avvaktan på den skiljedom som de svenska rådsherrarna hade gått med på.

 



Under tiden valdes Engelbrekt i januari 1435 till rikshövitsman och kunde tillsammans med flera av sina närmaste män ta plats i riksrådet. Mot Engelbrekts vilja ingicks en förlikning med kung Erik under sommaren 1435, varvid denne återinsattes. Det dröjde dock inte länge innan missnöjet med Erik åter växte och på våren 1436 blossade upproret åter upp. Erik kom att avsättas och återtas och avsättas igen under de kommande åren, men i och med Engelbrekts uppror upphörde Eriks inflytande över Sverige. Det blev uppenbart att bönderna var en kraft att räkna med. Vad detta kom att leda till berättar Ulf Sundberg i första delen av Sveriges krig.

 


Referensverk

Att läsa om Sveriges medeltida krig blir ofta en aha-upplevelse. Det är så många krig och konflikter som sällan eller aldrig omtalas i andra sammanhang, utan att de för den skull skulle vara oviktiga eller ointressanta – snarare tvärt om! Med Sveriges krig ges dessutom helhetsbilden: man kan följa svenskarnas krig med novgoroder och moskoviter under århundraden och man kan få ett bredare perspektiv på Sveriges upprepade krig mot Danmark. Med kunskap om de medeltida konflikterna får man en annan förståelse för och bakgrund till senare tiders krig. Läs från pärm till pärm eller använd som referensverk – Sveriges krig hör hemma i varje militärhistoriskt bibliotek av rang!  

 

 

Undermeny

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!