Under 1400-talet blev bondehären en maktfaktor att räkna med – inte bara vid bakhåll i skogen utan även i slag på öppna fältet. Både Sverige och grannländerna började nu också rekrytera tyska legoknektar. Under 1500-talet började krigen alltmer handla om att belägra och inta befästa städer, medan fältslag blev ovanligare. Andra delen av Sveriges krig omfattar åren 1448–1630.

ANMÄLAN AV REDAKTÖR ALEX SVENSSON


Tidigt en majmorgon innan solen har gått upp framrycker fienden under trummors dån och trumpeters gälla smatter, medan stormklockorna klämtar dovt och hotfullt. Kalmarborna vet mycket väl vad som väntar dem om danskarna lyckas inta staden. Därför försvarar de sig energiskt. Det uppkommer en bräsch och den fylls snart av ett myller av soldater. Musketerare skjuter sina kulor djupt in i stormkolonnernas led. Från sidorna kastas brinnande beckkransar ned på de anstormande. Danskarna måste vika.
Danske kungen för dock fram friska stridskrafter och snart rasar kampen i bräschen åter med samma våldsamhet som förut, men även denna gång måste danskarna dra sig tillbaka till ljudet av försvararnas segerrop. För tredje gången ljuder signalen till stormning från det danska lägret, och när solen går upp belyser dess strålar den vilda kamp som nu åter rasar i den med döda och sårade uppfyllda bräschen. Kungen följer spänt stridens gång tills han slutligen ser sitt baner vaja från murens krön, medan de överlevande försvararna söker sin räddning på Kalmar slott. Så gick det till när Kristian IV:s danska styrkor den 27 maj 1611 intog Kalmar.




En dalkarl i strid med en tysk landsknekt får motta ett stick under bältet. Paul Dolnstein, som gjorde teckningen, deltog själv i kung Hans strider i Sverige runt sekelskiftet 1500. Hur väl känner du till striderna om den svenska kronan under unionstiden? Ulf Sundberg redovisar i Sveriges krig lättillgängligt de återkommande stridigheterna mellan danska unionskungar och svenska unionsmotståndare.


Krig i kubik

Kalmarkriget 1611–1613 är ett av de 37 krig som Ulf Sundberg skildrar i andra delen av Sveriges krig. Av dessa utkämpades fjorton mot Danmark, åtta mot Ryssland och tre mot Polen. Ytterligare fem var inbördeskrig i form av uppror eller maktstrider. Vi får stifta bekantskap med bland annat Sten Sture den äldres seger i slaget vid Brunkeberg 1471, Viborgska smällen 1495 under stora ryska kriget och slaget vid Stångebro 1598, då Sigismund förlorade den svenska kronan. Vi läser också om nordiska sjuårskriget 1563–1570, polska kriget 1600–1629 och 25-årskriget mot Ryssland 1570–1595. De olika turerna i kampen om den svenska kronan mellan svenska riksföreståndare och danska unionskungar under perioden 1448–1521 skildras också föredömligt grundligt. Hur gick det förresten till när Gustav Vasa en gång för alla klippte unionsbanden med Danmark?



Andra delen av Sveriges krig skildrar alla krig som fördes mot Ryssland under perioden 1448–1630, bland annat 1554–1557 års krig som till stor del bestod av härjningar i gränstrakterna.


Gustav Vasas befrielsekrig

Ända sedan svenskarna 1448 hade valt en egen kung – Karl Knutsson Bonde – hade det varit de danska kungarnas främsta mål att utöver den danska och norska kronan även kunna sätta den svenska på sitt huvud. Även Kristian II hade den ambitionen och efter ett krig mot Sten Sture den yngre lyckades han. I början av november 1520 lät han hylla sig som kung av Sverige. Under kröningsfestligheterna i Stockholm några dagar senare iscensattes plötsligt en vedergällningsaktion: närmare etthundra av Sturepartiets ledare och anhängare avrättades.

En av de avrättade i Stockholms blodbad var riksrådet Erik Johansson Vasa. Dennes son Gustav Eriksson hade redan fått känna på kung Kristians gästfrihet som fånge på Kalø slott i Danmark ett par år tidigare. Kristian hade gjort sig en farlig fiende. I den stämning som rådde i landet var det lätt att dra ihop en upprorsarmé. Gustav begav sig till Dalarna, som av tradition var ett starkt fäste för Sturarna, och korades där till Dalarnas hövitsman. Resningar förekom även i andra landsändar och nu anslöt sig dessa upprorsmän till Gustavs styrkor.


 

Skärgårdsflottan är en gammal företeelse. Här ses en svensk
patrullbåt i Finland under 1500-talet.
 

 

I april 1521 besegrade Gustavs trupper en kunglig här vid Västerås, varefter han ryckte fram mot Stockholm och inledde en belägring. Över hela det egentliga Sveriges landområde utbredde sig nu upproret. Från nyåret 1522 var alla slott och fästen utom Stockholm, Kalmar och Älvsborg i befrielsehärarnas våld. Redan på sensommaren 1521, efter en herredag i Vadstena i augusti, antog Gustav Eriksson titeln riksföreståndare. Med hjälp av en lübsk flotta intogs i maj 1522 Kalmar stad, i juni Stockholm och i juli Kalmar slott samt slutligen på hösten Finland. Den 6 juni 1523 valdes Gustav till Sveriges kung i Strängnäs och på midsommaraftonen intågade han i Stockholm, men då hade Kristian II redan blivit avsatt även i Danmark. Med Gustav Vasas befrielsekrig upphörde unionen i praktiken, men det skulle dröja till freden i Stettin 1570 innan danske kungen slutgiltigt avstod från anspråken på Sveriges krona.

 

Skiftande allianser

Sveriges krig beskriver krigsförloppen, de stora slagen, belägringarna, striderna, sjökriget, befälhavarna, de viktigaste förflyttningarna, allianserna, styrkeförhållandena, de betydelsefulla krigsskådeplatserna och operationsområdena samt stillestånden, frederna och deras resultat. Behöver det sägas att Sveriges krig är en ovärderlig ciceron till den svenska krigshistorien?

 

 

 

Ulf Sundberg förbigår inte något krig, utan alla har sin plats här. Krig för krig kan vi tåga genom historien och skapa oss en förståelse för varför Danmark och Ryssland blev Sveriges arvfiender. Så ibland stannar vi upp och häpnar över att lojaliteterna har skiftat! Hur kom det sig att Sverige 1534–1536 ingrep i grevefejden på arvfienden Danmarks sida? Varför stödde Sverige tsar Vasilij under stora oredan i Ryssland?

 

Svensk armé i rysslands hjärta

Under 1600-talets första år rådde i Ryssland stora oredan – en maktkamp mellan olika tronpretendenter. Flera tsarer avlöste varandra. En av dem, Vasilij Sjujskij, utmanades av en tronpretendent som stöddes av ryska upprorsmän och av Polen. Polens kung Sigismund hade 1599 blivit fördriven från den svenska tronen och var en självklar fiende till Sverige. Vasilij vände sig därför till Sverige för hjälp. Den svenske kungen Karl IX såg en fara i en allians mellan Ryssland och Polen och ingick därför 1609 ett förbund med tsar Vasilij.
En svensk hjälphär under befäl av Jacob De la Gardie sändes till Ryssland. I mars 1609 tågade De la Gardie in i Ryssland. I Novgorod anslöt sig tsarens brorson Michail Sjujskij med sina ryska styrkor till De la Gardies armé. Under sommaren och hösten kom den svensk-ryska styrkan att vinna en rad segrar. Vägen till Moskva var utstakad. Den 12 mars 1610 tågade De la Gardies trupper in i Moskva. Staden var nu undsatt och den två år långa belägringen upphörde. En tid senare led dock De la Gardie nederlag mot polackerna och senare valdes polske kungens son Vladislav till ny tsar. I och med detta blev Sveriges strategiska situation mycket dålig. Detta kom att ge upphov till ett nytt krig med Ryssland, som givetvis också skildras i Sveriges krig.
Läs från pärm till pärm eller använd som referensverk – Sveriges krig hör hemma i varje militärhistoriskt bibliotek av rang!


 

De stormän som tjänstgjorde som riddare åtnjöt skattefrihet och utgjorde det världsliga frälset. Frälseryttarnas stridsorganisation kretsade kring fanan. Riddararmén bestod av män fyllda med ära och prestige. Att bära huvudbaneret var något av det finaste man kunde göra. I slaget vid Brännkyrka 1518 bars det av en ung Gustav Vasa, mannen som kom att förebåda en ny tid. I slaget besegrade Sten Sture den yngres styrkor Kristian II, men två år senare hade krigslyckan vänt. Freskomålning av Johan Gustaf Sandberg i Uppsala domkyrka. Foto: Alex Svensson


Det finns gott om litteratur om särskilda krig eller slag i svensk krigshistoria, men mycket ont om översiktsverk som behandlar ALLA krig i sammanhållen överskådlig form. I själva verket finns bara ett sådant översiktsverk, nämligen Sveriges krig. Del 1 omfattar tiden 1050–1448, del 2 tiden 1448–1630 och del 3 tiden 1630–1814. Del 4 och 5 skildrar alla freder och stillestånd som krigen resulterade i.

Sveriges krig är en reviderad och utvidgad utgåva av de tidigare utgivna Medeltidens svenska krig, Svenska krig 1521–1814 och Svenska freder och stillestånd 1249–1814. Skildringen av de svenska krigen har kompletterats med europeiska utblickar, som sätter in den svenska krigshistoriska utvecklingen i ett större sammanhang. Nya kortfattade personporträtt över fältherrar ger krigshistorien ett ansikte. De sammanlagt cirka 150 kartorna är nyritade och antalet bilder har utökats väsentligt. Sveriges krig är rikt illustrerat med sammanlagt drygt åttahundra bilder, mestadels eleganta trägravyrer av kungar, fältherrar, soldater, vapen, bataljscener och städer.

 

 






 

Undermeny

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!