Jag var den förste att ta hand om honom och strax efteråt är doktorn också där, men vi kan bara konstatera att livet flytt. Major Gallon är död.

Vad den svenske FN-soldaten Arne Feldt berättar om är en händelse då han stod tillsammans med en grupp officerare och fick order om att hämta en sergeant. När Arne Feldt hade hunnit tio meter därifrån slog den första granaten ned från en granatkastare och snart kom den andra och majoren Gerhard Gallon från Göteborg träffades svårt i ansiktet av splitter. Det var till synes av en ren tillfällighet att den ene dog och den andre överlevde.

Förmånsboken FN-soldat i Kongo är en samling av ögonvittnesskildringar från den svenska insatsen i Kongo. Fokus ligger på striderna i september och december 1961 i provinshuvudstaden Elisabethville i Katanga. Det var första gången sedan vinterkriget 1939–1940 och fortsättningskriget 1941–1944 som svensk trupp deltog i strid. I vinterkriget hade F 19 deltagit med sina ålderstigna Gloster Gladiator, men här i Kongo kom F 22 med sin hypermoderna Saab J 29 ”Tunnan”.


 

Månadens förmånsbok innehåller dramatiska ögonvittnesskildringar från dem som var med. I deras sällskap upplever vi framryckningar och eldöverfall, segrar och bakslag, förluster och hårda strider. Terrence Spencer/Time Life Pictures Saab J 29 Tunnan utanför en hangar på Kaminabasen i Kongo. Försvarets Bildbyrå



Ögonvittnesskildring

Det är den enskilde soldatens upplevelser med egna ord i korta berättelser som vi får läsa. De har skrivit dem nära inpå händelserna innan minnet hunnit blekna. Några hade inte ens hunnit återhämta sig från de skador som de hade fått under striderna i Kongo. En intressant detalj är att samma händelse kan berättas av flera och man slås av hur olika de upplevde skeendet. För många var Kongoinsatsen ett riktigt äventyr som blev ett blodigt allvar. De svenska FN-soldaterna fick uppleva ett främmande land och en kultur som inte alltid var så lätt att förstå. Boken har många autentiska fotografier, ofta tagna av dem som var med. Det finns också ett flertal kartor som underlättar för läsaren att följa med i de intensiva strider som beskrivs.

 

Med livet som insats

Soldaterna i boken berättar bland annat om ögonblick där försynen räddade dem eller slumpen gjorde att de råkade illa. Ett exempel är när furir Martinsson från Göteborg visade flyktinglägret för två civila tjänstemän – förmodligen från Röda korset – och klev ut ur jeepen för att bättre kunna berätta och visa hur lägret är uppbyggt, då det plötsligt kom en folkhop springande. Han tittade mot den och oroade sig först inte, eftersom flyktingarna i lägret betraktades som vänner till FN. Sedan vände han sig om och märkte att tjänstemännen redan hade försvunnit med jeepen. Det slutade med att han blev brutalt misshandlad av folkmassan, men räddades av andra svenskar. Ödet hade gjort att Ragnar Johansson hade bestämt sig för att gå till marketenteriet. Han passerade därför lägret och blev vittne till händelsen: ”Jag ser hur de misshandlar honom fruktansvärt med sina spikklubbor.” Ragnar Johansson ingrep själv och fick även hjälp att rädda Martinsson. Överfallet var så brutalt att Martinsson blev medvetslös och vaknade till liv först efter två dagar och tvingades tillbringa fyra månader på sjukhus.


 

 

Under kriget i Kongo visades prov på stor bestialitet och grymhet. Här är en utländsk legosoldat som avrättar civila i ett dike. Bilden är tagen 1964. INTERFOTO/Alam 


En annan berättelse om hur olika ödets lott kan falla handlar om en grupp svenskar som satt fångna i totalt 45 dagar hos gendarmeriet, där det helt plötsligt dök upp fyra nya svenska fångar. Då hade gruppen suttit fången i över tre veckor. Eftersom det rådde vapenvila just då de nya togs så släpptes de nya fångarna dagen därpå. Den första gruppen fick dock sitta kvar. Det behöver kanske inte påpekas att förhållandena i fångenskapen inte var de bästa. Ett tag tvingades fjorton man samsas om ytan i en cell som mätte två gånger knappa fyra meter. ”Vår enda ventilationsmöjlighet var celldörren och en liten glugg som gick till toaletten intill oss.” Den dag de släpptes stämde inte antalet fångar med papperen, varför en man var tvungen att stanna kvar. Fyra man anmälde sig som frivilliga att dra lott om detta, varvid doktor Hedenskog fick nitlotten. Han släpptes dock efter någon dag.

 

 

Kort historia om Kongo Landet blev självständigt 1960 efter att ha varit en belgisk koloni. Då hade landet en befolkning på fjorton miljoner människor, vilket kan jämföras med dagens drygt 62 miljoner. Landet hette under många år Zaire, men i dag heter det Demokratiska republiken Kongo. Huvudstaden Léopoldville heter i dag Kinshasa. En sak som förvärrande situationen i Kongo vid självständigheten 1960 var att Belgien inte hade förberett sin koloni på självständighet. Det fanns egentligen ingen inhemsk elit med utbildning och politisk erfarenhet. Landets totala yta är 2 345 000 kvadratkilometer, vilket är fem gånger så mycket som Sveriges yta. 



En viktig uppgift för svenska FN-bataljonen var att utöva tillsyn över flyktinglägret i Elisabethville. Det kom att växa till cirka 40 000 invånare och låg alldeles intill den svenska bataljonen. I boken beskrivs det som ”ett jätteläger som invånarmässigt närmast motsvarar Karlskoga eller Södertälje”. Det var ett enda gytter av primitiva ”nödbostäder” med pappkartonger, träpinnar, snören, tygstycken, plåtar, halm, gräs, lera och bambustänger.


Gendarmeri och legosoldater

Motståndarna till FN-svenskarna i Katanga, gendarmeriet, var bra utrustade. De hade bland annat amerikanska pansarbilar av typen M8 Greyhound, som började produceras 1943 och var beväpnade med 37 mm kanon. Fordonet vägde nio ton, men kunde jagas på flykten av KP-bilar med sina kulsprutor. Det svenska granatgeväret hade inga problem att slå ut dem vid träff. De amerikanska pansarbilarna hade lämnats kvar av belgarna när de lämnade Kongo. Gendarmeriet hade också tillgång till flyg bland annat jetflygplanet Fouga Magister och propellerflygplanet Harvard.

 

Kongo i kris

Den första svenska FN-insatsen i Kongo blev mytomspunnen redan i samtiden. FN:s generalsekreterare var dessutom en svensk: Dag Hammarskjöld. De svenska FN-soldaterna var inte ensamma på plats utan där skymtade även indier, ghurkas och irländare. På begäran av centralregeringen i Kongo sändes FN-trupper för att hjälpa till med att införliva utbrytarstaten Katanga med Kongo, och efter ett tidvis mycket blodigt krig kunde FN-trupperna besegra Katangas styrkor.

 

 

F-22 – svenska flygvapnet i Kongo

Insatsen i Kongo innebar att svenskt flyg sattes in. Svenska jaktflygplan och spaningsflygplan av det modernaste snittet, J 29 och S 29 Tunnan, kom att få en aktiv roll i Kongokriget. Kongokriget är den enda gång som svenska jetflygplan har satts in i strid. Saab J 29 var det första serietillverkade jetflygplanet med svepta vingar utanför Tyskland, USA och Sovjetunionen. Totalt kom nio J 29B och två S 29C att användas i Kongo.


När FN-styrkan i Kongo var som störst hade den en personalstyrka på cirka 20 000 man. Senare trappades styrkan ned och trupper skickades hem. Antalet svenskar som tjänstgjorde i Kongo från den 15 juli 1960 till den 30 juni 1964 var cirka 6 300. Insatsen i Kongo kostade inte bara svenska soldater livet, utan även FN:s generalsekretare Dag Hammarsköld. Han omkom i en flygolycka i Ndola i nuvarande Zambia i september 1961, vilket var ett svårt slag för de stridande svenska FN-trupperna i Kongo. Även Kongos första regeringschef Patrice Lumumba dog: han hade mördats redan i februari 1961.

Boken har ett nytt långt förord av överstelöjtnant Jörgen Elfving, som sätter händelserna och berättelserna i boken i sitt sammanhang. Här berättas historien om Kongokrisen och om vad som skedde efter den första svenska FN-insatsen i Kongo fram till i dag i detta oroliga hörn av världen. Fortfarande står utvecklingen och väger i dagens Kongo: skall landet utvecklas i fredlig riktning eller kommer vi att se fler FN-insatser med svensk trupp? Senast svensk trupp var på plats var 2003–2004 och då i betydligt mindre omfattning än 1960–1964. I förmånsboken FN soldat i Kongo får vi följa enskilda svenska FN-soldater under den första FN-insatsen – främst i striderna från september till december 1961.  

Undermeny

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!