ANMÄLAN AV VETENSKAPSREDAKTÖR JAN WAERNBERG


Plötsligt kom ett tjugotal finska soldater ur skogen och såg Matti, som de trodde var sovjetisk soldat och som de tänkte skjuta. Men Matti skrek: Älä ammu (skjut inte) och olen vapaaehtoinen ruotsalainen lentäjä (jag är frivillig svensk flygare). De orden räddade Matti Sundstens liv.

I månadens förmånsbok förflyttar vi oss till finska Lappland i januari 1940 och de svenska frilligflygarnas kamp mot de sovjetiska angriparna.

Det finska flygvapnet hade vid denna tidpunkt inte många flygplan att försvara sig med. Sovjetunionen hade mobiliserat 3 200 flygplan mot Finlands etthundra! Finland kunde inte avvara flygplan till Lappland utan Röda arméns flygvapen härjade fritt. Kunde Sverige rädda situationen?

 

 

 

 Kamp på liv och död

 

 Den var den 30 november 1939 som Stalins Sovjetunionen hade anfallit Finland på bred front. Cirka 400 000 soldater, 1 900 artilleripjäser, 1 500 stridsvagnar och tusentals flygplan sattes in. I norr var målet att rycka fram mot svenska gränsen vid Torne älv för att helt skära av Finland.






Det sovjetiska anfallet oroade Sverige. Vilka Stalins avsikter var kunde diskuteras, inte minst frågan om de sovjetiska stridskrafterna skulle stanna vid Torne älv eller fortsätta mot Luleå, Boden eller Narvik.

Det var inget lätt beslut. Regeringen drevs på mer eller mindre motvilligt av en ivrig folkopinion som ville se ett aktivt svenskt stöd. Svenska Frivilligkåren etablerades nu och kunde från februari 1940 avlasta det finska försvaret av Lappland. Då – liksom nu – var det dock flygförband som gick att sätta in verkligt snabbt.


 


Svenska F 19 snabbt på plats!

Redan den 14 december beslutade den nytillträdda svenska samlingsregeringen att ett svenskt frivilligt flygförband skulle sättas upp. Det modernaste Sverige hade – tolv jaktflygplan typ J 8 Gloster Gladiator och fyra lätta bombflygplan typ B 4 Hawker Hart – avsattes till det nya förbandet. Några problem att få frivilliga fanns heller inte.

Kyla och dåligt väder försenade flygningen till förbandets nya bas vid Veitsiluoto söder om Kemi, men den 10 januari var nästan hela förbandet på plats, inklusive markstyrkan på cirka 260 man. Det nya förbandet hade bara dagen innan fått sitt förbandsnamn tilldelat, F 19. Varför förbandsnamnet F 19? Svaret finns i boken!

Mellan den 12 januari och den 13 mars svarade F 19 för luftförsvaret över norra Finland. All försörjning kom från Sverige, vilket innebar att man aldrig behövde tära på de finländska resurserna utan kunde operera helt självständigt.

 

 


 


En häst i luften – och den första luftsegern

Debuten för F 19 den 12 januari 1940 blev minst sagt spektakulär, rörig och dramatisk – men också tragisk. Målen var sovjetiska ställningar och en flygbas vid den lilla byn Märkäjärvi mellan Rovaniemi och Salla. Jaktflygplanen hade bombställ för fyra 12 kg bomber under vingarna som skulle fällas över Märkäjärvi, varefter kulsprutorna skulle spela mot de olika mål som dök upp på platsen.

Jaktflygaren Ian Iacobi berättar om stridsdebuten över Märkäjärvi. Sprängbomberna hade tydligen mycket god verkan och plötsligt upptäckte han en häst som tumlade om i luften på samma höjd som de lågtflygande jaktflygplanen – en i sanning märklig upplevelse! Trots att man hade upptäckt och slagit ut flera sovjetiska jaktflygplan på marken hade tydligen ett sådant lyckats komma upp i luften, och Ian Iacobi såg till sin förfäran att en I-15bis låg bakom den helt oanande kamraten Carl-Olof Steningers J 8. Iacobi lyckades snabbt manövrera sig bakom sovjetpiloten och lyckades skjuta ned honom. Svenska flygvapnets och F 19:s första luftseger var därmed ett faktum!

 



Efter att de svenska flygplanen hade fällt sina 12 kg sprängbomber på fienden höll jaktflygaren Ian Iacobi på att träffas av en häst som kom farande genom luften.


Mikael Forslunds prisbelönta bok Svenska flygare i strid berättar nästan dag för dag om F 19:s aktiviteter i luften och på marken, om luftsegrar och haverier, om den dagliga verksamheten fram till krigsslutet. Boken bygger inte enbart på krigsdagböckerna och vad som har skrivits om F 19 i efterhand, utan också vad överlevande veteraner har berättat.

 

 

 


Den 10 mars 1940 blev en händelserik dag för F 19:s jaktflygare. Våg efter våg av sovjetiska bombflygplan flög mot utvalda mål. Utanför Rovaniemi upptäckte jaktflygaren Gideon Karlsson sex TB-3 som omedelbart vände om när de såg jaktflygplanet. Karlsson satte efter det sista bombflygplanet och lyckades skjuta sönder alla fyra motorerna, vilket tvingade ned flygplanet. Det var verkligen  en Davids kamp mot Goliat! Boken skildrar livfullt alla luftstrider som F 19 utkämpade över norra Finland.

 


Krigsfånge hos NKVD!

Det första uppdraget över Märkajärvi innebar dessvärre även förluster. En Hart sköts ned, men besättningen kunde rädda sig med fallskärm och klarade sig. Två Hartbombflygplan kolliderade med varandra efter anfallet; en man omkom medan tre överlevde. Piloterna Arne Jung och Per Sterner lyckades hoppa och kunde finna varandra på marken, medan Arne Jungs flygskytt följde med flygplanet mot marken, men överlevde mirakulöst nog och lyckades ta sig till de egna linjerna. Däremot omkom Per Sterners akterskytt Anders Zachau. Tyvärr lyckades Jung och Sterner inte ta sig till de egna linjerna, utan tillfångatogs efter tre dagar av sovjetiska soldater. Nu följde ett enda lidande som dessvärre inte skulle ta slut ens efter hemkomsten till Sverige efter kriget.

 

 

 

 

Gloster Gladiator II (J 8A) och Hawker Hart (B 4A). De två trotjänarna som användes av F 19.



Båda utsattes för hårda förhör och försök till hjärntvätt och väl tillbaka i Sverige skulle de tvingas till samarbete med NKVD. De informerade dock finska och svenska militära underrättelsetjänsterna och nu blev de dubbelagenter i stället. För Sterners del innebar det att man kunde sätta fast spionen Sidorenko. Denna episod torde vara ett av de mest intressanta och dramatiska läsestoff som har bjudits på länge.


F 19 nekade sovjetunionen luftherraväldet!

Med F 19 var det slut på de sovjetiska sötebrödsdagarna. F 19 hade totalt elva luftsegrar på sitt konto och fyra flygplan förstördes på marken genom bombning och kulspruteeld. I boken får du veta vem av piloterna som till slut kunde ståta med tre luftsegrar och vilka de andra var som kunde ståta med vardera två luftsegrar. Vet du hur många fientliga bombanfall F 19 avvärjde? Hur många bomber fälldes och av vilken typ? Hur många patroner och hur mycket flygbensin och flygmotorolja förbrukade F 19? Läs boken så får du svaren!

 

 

 

 

 

 


Förstärkning?

Med tanke på den sovjetiska flygmaterielen – inte minst bombflygplanens relativt höga hastigheter – stod det snart klart för F 19 att man måste ha bättre och modernare flygmateriel för att kunna lösa anbefallda uppgifter. Insamlingar hade gett resurser för inköp av tolv italienska jaktflygplan typ Fiat CR 42 och från Sverige väntades även en grupp bombflygplan typ B 3 Junkers Ju 86K. Andra flygplanstyper som kanske var aktuella var italienska spaningsflygplan typ Fiat CR 25 och bombflygplan typ Fiat BR 20. Italienarna beundrade den finska kampen för självständighet och överlevnad och Mussolini struntade helt i att han formellt borde stödja det tysk-sovjetiska samarbetet.


Turligt nog för F 19 var norra Finland ett lågprioriterat anfallsområde för Sovjetunionen, vilket också innebar att företrädesvis äldre sovjetisk flygmateriel användes. F 19 skulle dock smärtsamt få erfara att jaktflygplanen typ I-15bis var snabba och vändbara och att pansarskyddet var betydligt bättre än på de svenska flygplanen. Boken ger oss en mycket god bild av vilka flygplan som stod till F 19:s förfogande och vilka flygplan som ingick i de finländska och sovjetiska flygstridskrafterna.

Så slutade plötsligt vinterkriget. Det var bara att åka hem igen, men i bagaget fanns stridserfarenheter som skulle vara en god grund att bygga på för den fortsatta flygmilitära upprustningen under beredskapsåren.

 

 

 

 


 

Årets svenska flygbok!

Författaren Mikael Forslund, mångårig SMB-medlem och flyghistoriker av rang, har uträttat storverk. Även den krävande Sven Stridsberg, redaktör för Svensk Flyghistorisk Tidskrift, har i sin recension av boken varit full av beundran för kombinationen av text och unika bilder. Så valdes den engelska utgåvan till Årets svenska flygbok av Sveriges flygsakkunniga. Den ges nu ut på svenska enbart för oss medlemmar i SMB.

Svenska flygare i strid är en bok som verkligen platsar i alla SMB:ares bokhyllor – oavsett om man enbart är intresserad av finska vinterkriget eller som svensk flyghistoriker, modellbyggare och vanlig ”fåtöljflygare”. Boken kan med varm hand rekommenderas åt var och en med det minsta lilla flygsinne inom sig!

 

Undermeny

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!