ANMÄLAN AV REDAKTÖR ALEX SVENSSON

 

Från Gustav II Adolf till Karl XIV Johan

Vinterdagens köld var hård. Isen knakade under deras fötter. Det började gunga. Sakta gick de framåt. Ryttarna ledde sina hästar i tyglarna. Meter efter meter gick de rakt ut i havet. Snön som låg på isen började smälta under deras fötter. Nästa avdelning gick rakt ut i knädjupt vatten. Skulle vågspelet hålla? Tåget över Bält 1658 var en chansning med livet, armén och landet som insats. Om detta och mycket annat kan vi läsa i tredje delen av Sveriges krig, som behandlar perioden 1630–1814 – från Gustav II Adolf till Karl XIV Johan.

På sommaren 1657 var Sveriges ställning i kriget i Polen bekymmersam. Då förklarade Danmark krig, vilket blev en utmärkt ursäkt för den svenske kungen Karl X Gustav att lämna Polen utan prestigeförlust. Den svenska armén genomförde ett blixtanfall söderifrån mot Jylland och fästningen Frederiksodde stormades i oktober, varigenom hela Jylland kom i svenskarnas händer. Den danske kungen Fredrik III vägrade dock att förhandla om fred, eftersom han räknade med understöd från sina allierade.

I december kom vintern med sträng kyla. Karl X Gustav beslutade att gå över till Fyn, i båtar eller på eventuell is. Det visade sig att isen i slutet av januari hade blivit tillräckligt stark. I gryningen den 30 januari inleddes tåget över Lilla Bält – en av krigshistoriens djärvaste operationer. Den svenska armén satte sig i rörelse ut över isen, som buktade under de framtågande trupperna. Vid ankomsten till Fyn blev det strid med danska trupper. Under dessa strider brast isen för två skvadroner svenska ryttare, som slukades av det kalla vattnet. Svenskarna intog Fyn och de följande dagarna präglades av plundring, skräck och förvirring.

 

Här nedanför kan du bläddra i ett avsnitt av boken! Klicka gärna på helskärmsikonen i vänstra hörnet, och sedan på förstoringsglaset. Tryck på Esc för att komma ur helskärmsläget.

 

 


Krig i kubik

Karl X Gustavs danska krig 1657–1658 är ett av de tjugo krig som Ulf Sundberg skildrar i tredje delen av Sveriges krig. Av dessa utkämpades sju mot Danmark, fem mot Ryssland och två mot Polen. Vi får stifta bekantskap med bland annat Torstensonskriget, skånska kriget, stora nordiska kriget och finska kriget 1808–1809. Boken inleds med trettioåriga kriget, i vilket Sverige 1630 ingrep på protestanternas sida. Vid westfaliska freden 1648 erhöll Sverige en rad besittningar i Nordtyskland, vilket lade grunden till Sveriges ställning som stormakt i Europa. Vi läser också om Karl X Gustavs polska, ryska och danska krig – och självklart om sonsonen Karl XII:s insatser i stora nordiska kriget.



År 1659 försökte Karl X Gustav utplåna Danmark en gång för alla. Slutanfallet
mot Köpenhamn slutade dock i misslyckande på stadens vallar. På bilden
danska studenter som uppbådats till krigstjänst.


Skottet vid Fredrikstens fästning

Slutet av stora nordiska kriget utgör också slutet på Sveriges tid som stormakt. På hösten 1718 hade Karl XII inlett det andra norska fälttåget. Den 30 november pågick belägringen av Fredrikstens fästning. Den 36-årige kungen hävde sig upp ur skyttegraven för att se bättre. Några officerare höll honom i fötterna, och vid varje skott som avlossades sänkte de ned honom en bit. Det irriterade honom. Han sparkade in fötterna i löpgravens väggar. Officerarna stod kvar maktlösa. Genom natten kom en projektil som genomborrade hans huvud. Karl XII var död. Ingen vet i dag varifrån skottet kom. När nyheten om kungens död nådde norra armén vid Trondheim beslutade man att återvända så snabbt man kunde. Man gick dock rakt in i döden. Kölden som hade räddat den svenska armén på isen 61 år tidigare blev nu dess bane. Tusentals karoliner blev liggande på de karga bergen, ihjälfrusna.

 


 


Uppgång och fall

Sveriges krig beskriver krigsförloppen, de stora slagen, belägringarna, striderna till lands och sjöss, befälhavarna, de viktigaste förflyttningarna, allianserna, styrkeförhållandena, de viktigaste krigsskådeplatserna och operationsområdena samt stillestånden, frederna och deras resultat. Behöver det sägas att Sveriges krig är en ovärderlig ciceron till den svenska krigshistorien?

Ulf Sundberg förbigår inte något krig, utan alla har sin plats här. Krig för krig kan vi tåga genom historien och läsa om hur den svenska stormakten gick upp som en sol – och föll platt som en pannkaka. Det skulle dock dröja innan Sveriges ledande män insåg att Sverige hade degraderats. Exempelvis 1741–1743 års revanschkrig mot Ryssland var tämligen övermodigt. I fredsfördraget från Nystad 1721 fanns en paragraf som innebar att Sverige inte kunde ändra sitt styrelsesätt utan Rysslands medgivande. Denna förnedrande bestämmelse bestämde sig Gustav III för att söka upphäva. Hur startade egentligen Gustav III:s ryska krig?

 

 



Bilden visar slaget vid Siikajoki den 18 april 1808 under finska kriget. Tack var beslutsamt
agerande av generalmajor Carl Johan Adlercreutz vann svenskarna slaget.

 


Wag the dog-syndromet

Enligt regeringsformen fick kungen inte starta anfallskrig utan riksdagens godkännande, medan försvarskrig självfallet inte krävde godkännande. Gustav III hade i början av sin regering varit tämligen populär, men på 1780-talet började kritiken komma. Likt senare tiders amerikanska presidenter och som i filmen Wag the dog (1997) fick krig bli lösningen. Ett framgångsrikt krig skulle öka hans popularitet!

Natten mot den 27 juni 1788 klädde svenskar ut sig till ryssar och simulerade en skottväxling med sina svenska kamrater i Puumala, vid gränsen till Ryssland. Åtminstone tror vi att det var så det gick till. Under alla omständigheter inleddes kriget.

 

 


Kriget kom emellertid inte till något avgörande och efter en stor svensk seger i sjöslaget vid Svensksund 1790 slöts fred utan landavträdelser från någondera sida. Däremot överenskoms att Ryssland inte längre skulle lägga sig i Sveriges inre förhållanden.

Hur gick det då med Gustav III:s popularitet? Mitt under kriget genomdrev han förenings- och säkerhetsakten, som kraftigt minskade adelns inflytande. De ofrälse stånden torde ha varit tämligen nöjda, men inom adeln jäste missnöjet. Tre år senare, 1792, hade det gått så långt att en grupp adelsmän sammansvor sig i syfte att mörda kungen, vilket också lyckades.

 

 

 

Plundring var en del av soldaternas lön och utgjorde belöning för erövring av städer
och byar.  Trettioåriga kriget innebar en mängd övergrepp mot civilbefolkningen
överallt där arméerna drog fram. Sveriges krig skildrar alla de olika turerna
under trettioåriga kriget. Europa var verkligen en sargad kontinent när westfaliska freden
1648 gjorde slut på striderna.

 

 

 


Vem vann?

Sveriges sista krig mot Ryssland slutade med att Finland 1809 inkorporerades i det ryska imperiet. Sveriges militära kapacitet kunde nu inte på något sätt mäta sig med Rysslands. Slutligen kan vi konstatera att en av Sveriges största fältherrar var fransman. Kronprins Karl (XIV) Johan lyckades skickligt lotsa Sverige genom Napoleonkrigens sista år. Med den svenska arméns sista fälttåg kunde han uppnå ett mål som många svenska kungar hade strävat efter: att erövra Norge. Erövringen fick formen av en mindre lycklig union, men ett viktigt mål hade uppnåtts: att skilja Norge från Danmark. De geostrategiska förhållandena i Norden var nu omkastade. Resultatet av svensk krigshistoria blev alltså att Sverige förlorade kraftmätningen mot Ryssland, men vann den mot Danmark – och att Sverige sedan Kalmarunionens upplösning har kunnat bevara sitt oberoende. Som guide till Sveriges krigshistoria är Sveriges krig unik!

 

 


Undermeny

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!