Varför ser den svenska kartan ut som den gör? Den är ett resultat av olika fredsfördrag, som i sin tur är resultat av olika mer eller mindre äventyrliga krig. I femte och sista delen av Sveriges krig skildras frederna och stillestånden under perioden 1613–1814. Under tvåhundra år av svensk historia upplever vi stormaktens uppgång och fall och de fredsfördrag som har satt gränserna för Sveriges territorium.

början av 1600-talet stod Europa i brand. Sedan 1618 pågick ett förödande krig i det löst sammanhållna Tysk-romerska riket. Orsaken var motsättningar mellan katolska och protestantiska stater inom riket, men det var också en strid om kejsarsläkten Habsburgs makt. Kejsarens mål var att skapa ett enat katolskt Tyskland under hans ledning.

 

När sverige blev stormakt

Förberedelserna för en fredskongress inleddes redan 1640, men först på våren 1644 hade alla Efter krig kommer fred delegater anlänt till städerna Osnabrück och Münster i Westfalen. Efter långdragna förhandlingar kunde representanterna för stormakterna och de talrika mindre furstendömena den 14 oktober 1648 sätta sina namnteckningar på ett slutförhandlat fördrag. Trettioåriga kriget var nu slut.

Ett delat öresund

I oktober 1657 stod Karl X Gustav med sin armé på Jylland och söderifrån närmade sig Danmarks allierade. Det var nu Karl Gustav och den svenska armén gjorde den våghalsiga marschen över Stora och Lilla Bält och tvingade danskarna till förhandlingsbordet. På grund av att de stora handelsidkande sjömakterna – England och Nederländerna – gärna såg Öresund delat mellan två stater pressades danskarna rejält i förhandlingarna. Danmark tvingades vid freden i Roskilde 1658 avträda bland annat Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län till Sverige.

 

 

Karl X Gustavs vågspel att gå med sin armé över de tillfrusna Lilla och Stora Bält i januari och februari 1658 ledde till en av Sveriges mest gynnsamma freder någonsin. Freden i Roskilde 1658 och 43 andra freder och stillestånd skildras systematiskt i femte delen av Sveriges krig.

 

Annorlunda militärhistoria

Femte delen av Sveriges krig inleds med freden i Knäred 1613, då Sverige ålades att betala den oerhörda lösensumman på enmiljon riksdaler specie för att återfå Älvsborgs fästning. Därefter kan vi genom frederna följa den svenska stormaktens uppgång och nedgång tills det 1814 blev dags för konventionen i Moss, efter vilken Sverige och Norge förenades i en personalunion. Att läsa om de svenska fredernas historia är ett litet annorlunda sätt att läsa militärhistoria. Här skildras krigens resultat, men också de villkor som kom att föda nya krig. Efter krig kommer fred, men efter fred kommer ibland krig igen! Lär känna Stormaktssveriges historia genom att läsa om de freder som skapade stormakten och om dem som omintetgjorde den! Läs från pärm till pärm eller slå upp de freder du är nyfiken på för tillfället!

 

Är Sverige i krig?

Nej, frågan gäller inte insatsen i Afghanistan. Enligt en vida spridd vandringssägen skall Sverige och San Marino formellt vara i krig. Krigsförklaringen skall ha gjorts under napoleonkrigen, och efter Napoleons fall skall man helt enkelt ha glömt att sluta fred. Hur mycket sanning finns det i detta? Ulf Sundberg utreder detta i femte delen av Sveriges krig.

Undermeny

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!