Helvetets ankomst

Medan de allierades ledare fortfarande förberedde sig för nästa fas i offensiven hade händelseutvecklingen redan obevekligt gått mot en ny och fruktansvärd framtid: specialutrustade och tungt eskorterade bombflygplan av typ Heinkel He 177 startade från franska och polska flygfält mot en mörk natthimmel. Sent på morgonen den 15 april 1944, precis före den första glimten av gryning i Moskva och klockan 03:22 i London, exploderade ett intensivt, bländande ljus och svedande hetta, följt ett par hjärtslag senare av omedelbar död. För de två storstäderna och miljontals sovande människor var det världens undergång. Adolf Hitlers hämnd hade anlänt.

Men det jag vill ha är förintelse – en förintelseeffekt.

-Adolf Hitler

 

Under de första timmarna efter anfallen, när de sista ekona av de väldigaste explosioner som människan någonsin åstadkommit hade förtonat, var det fortfarande kusligt stilla över hela jorden medan nyheterna började spridas. Vid de två bombanfallen hade ledning och kommandocentraler i två av de stora allierade nationerna tystats på ett ögonblick. För britterna och i viss utsträckning det amerikanska ledarskapet i Storbritannien var kommunikationerna med huvudstaden helt försvunna och förvirring rådde. Bränder i hela London, från East End till Westminster, rasade okontrollerat och hela centrum av staden, Men det jag vill ha är förintelse – en förintelseeffekt. adolf hitler från Towern till Whitehall, var en grå, brinnande bråte utan tecken på liv. Överraskningsanfallet hade varit särskilt grymt mot offren nära fönster eller precis ovanför marken: atombombsexplosionen satte eld på allt brännbart material inom en radie av nästan fem kilometer från nollpunkten. Vid dessa höga temperaturer räknas även människor som brännbart material.

Hitler satsar på marinen

Tänk om den unge Adolf Hitler aldrig hade tjänstgjort i armén under första världskriget. Tänk om ödet velat att han i stället hade hamnat i flot- tan och vunnit sitt eftertraktade järnkors tillsammans med unga marinofficerare som Ernst Raeder och Karl Dönitz. Hur skulle det ha förändrat Tysklands militära återuppbyggnad under mellankrigstiden? Hur skulle krigsutbrottet ha sett ut? Hur skulle kriget ha förlöpt med en tysk ledare som tidigt insett vikten av herravälde till havs och inte valt att skrota delar av flottan till förmån för nya stridsvagnar och artilleripjäser? Detta är upptakten till ett av scenarierna i månadens förmånsbok. Här äger krigets stora marina överraskningsanfall inte rum vid Pearl Harbor i december 1941, utan vid Scapa Flow i september 1939. Angriparna är inte japaner utan tyskar och slagskeppen som sönderskjutna går till botten är brittiska.

 

Tyska soldater landstiger på den engelska sydkusten. Operation Sjölejon blev aldrig av och bilderna visar en övning. I månadens förmånsbok läser vi dock om hur det kunde ha gått om ödet velat annorlunda

 

Djärva kontrafaktiska tankar

I tio självständiga kapitel skildras olika skeenden av andra världskriget som mycket väl hade kunnat få en annan utgång än den vi är vana att läsa om i historieböckerna. Vi läser om hur det brittiska flygvapnet knäcks under slaget om Storbritannien. Vi studerar de långtgående effekterna av en tysk seger på Sicilien. Ett kapitel handlar om hur Sovjetunionen besegras efter att Hitler lyckats få med sig Turkiet i kriget. Ett annat kapitel leker med tanken att de västallierade tvingas ge upp sin bomboffensiv mot Tyskland efter att det tyska luftförsvaret tillfogat dem oacceptabelt stora förluster. Erwin Rommel segrar i slaget vid el-Alamein och erövrar Suez. Hitler fäller atombomber över London och Moskva. Den brittiska expeditionskåren går under vid Dunkerque och tyskarna invaderar Storbritannien. Inte minst det sistnämnda scenariot känns obehagligt trovärdigt. Britterna gör sitt bästa för att försvara sig, men förvirring, ryktesspridning och panik leder till att försvarslinjerna börjar vackla – välkända fenomen från blixtkriget i Frankrike i maj 1940. Kungafamiljen omkommer i ett bombanfall och den sista försvarsviljan rinner ur britterna när det meddelas att även Winston Churchill dött i ett våldsamt anfall mot parlamentsbyggnaden i centrala London.

Experter på området

Månadens förmånsbok består av inte mindre än tio fristående kapitel med lika många kontrafaktiska scenarier. Författarna är militärhistoriker och militära experter, som har skrivit rader av böcker och artiklar i de mest skilda militärhistoriska ämnen. Flera har mångårig tjänstgöring i brittiska eller amerikanska armén bakom sig och några har dessutom sysslat med militära krigsspel, taktik- och strategiutveckling samt operationsanalyser för respektive krigsmakt. Det innebär att de har ett gott öga för det dynamiska skeendet på slagfältet och vet hur man utnyttjar tillfällen som dyker upp.

Flera av bokens kapitel behandlar östfronten, och läsaren inser snabbt hur nära det var att historien tagit en annan väg. Om Turkiet deltagit i operation Barbarossa skulle inte Sovjetunionens fiender bara ha blivit fler och starkare – det skulle dessutom ha blivit betydligt svårare för de västallierade att bistå Sovjetunionen militärt. Hur skulle kriget då ha slutat?

 

Slaget om tyskland

Skulle Luftwaffe ha kunnat rädda Nazityskland? Vad skulle ha hänt om Hermann Göring hade petats från sin post och ersatts av någon jaktflygare såsom Adolf Galland eller Johannes Steinhoff? Vad skulle ha hänt om produktionen av jetjaktplan som Me 262 hade prioriterats? Frågeställningen är inte så långsökt som den kan verka. I april 1944 beslutade de allierades överkommando att ställa in attackerna mot Berlin för att i stället satsa på förberedande bombardemang inför invasionen av Normandie. Detta gav den tyska rustningsindustrin respit och möjlighet att återhämta sig från de allierades intensiva dag- och nattbombningar av tyska industriområden. Hur nära var Tyskland att ta fram en atombomb? Mot vilka mål kunde man ha satt in vapnet om möjligheten hade uppstått? I ett tankeväckande kapitel läser vi om hur SS-chefen Heinrich Himmler ger den tyske atomforskaren Werner von Heisenberg närmast oinskränkta resurser att utveckla tyska atombomber som sätts in mot London och Moskva. Hur skulle Sovjetunionen och de västallierade ha reagerat på detta? Om USA:s atombomber aldrig hade fällts över Hiroshima och Nagasaki, vilka tyska städer skulle då ha varit i farozonen?

 

Den framryckande tyska armén korsar ännu ett vattendrag och tillfogar sin fiende ännu ett nederlag. Fotografiet är taget på östfronten och floden är rysk. I Hitler vinner kriget korsar man dock även Engelska kanalen och floder som Themsen, Savern, Avon och Tyne. Fälttåget avslutas med Winston Churchills död.

 

Kriget på Östfronten

Hellre förekomma än förekommas. Vilken av de motvilliga alliansbröderna Tyskland och Sovjetunionen skulle slå till först? I två olika kontrafaktiska kapitel skildras hur den sovjetiske fältmarskalken Georgij Zjukov tar initiativet och genomför ett överraskningsanfall mot Tyskland, i strid med Vjatjeslav Molotovs och Joachim von Ribbentrops kända pakt. Vad skulle ha hänt om tyskarna hade tvingats avbryta förberedelserna inför operation Barbarossa på grund av ett sovjetiskt storanfall västerut genom Polen? Hur nära var Tyskland egentligen att vinna kriget? Ett sätt att svara på frågan återfinns i månadens högst intressanta förmånsbok Hitler vinner kriget. Utgången av de olika slagen berodde inte sällan på tillfälligheter och boken skildrar ett antal alternativa händelseförlopp som på olika sätt leder till en tysk slutseger. Boken utgör en både fascinerande och skrämmande läsning.

 

 

Moskva och London natten till den 15 april 1944. ”I ett världskrig där varje upptänklig grymhet redan prövats introducerade nazisterna den mest monstruösa av dem alla.

 

Röster om den engelska utgåvan:

”A great book on what could have been had chance gone a different direction.”

”An enjoyable experience in reading.” ”Peter Tsouras is a good writer as proven by his earlier effort Disaster at D-day.”

”Skribenterna är kunniga och hängivna, och resultatet övertygar.”
CBS

”An enjoyable look at the possible decisions that could have changed what happened.”
- Goodreads.com


Tigerstridsvagnar i Normandie. Föreställ dig att Erwin Rommel besegrade britter och kanadensare under D-dagen och lyckades krossa brohuvudena Gold, Juno och Sword. Föreställ dig sedan att amerikanerna tvingades evakuera sina trupper från Utah- och Omahastränderna samt att Winston Churchill efter detta invasionsfiasko tvingades bort från posten som premiärminister. Detta inte helt osannolika scenario skulle ha frigjort mängder av tyska divisioner som hade kunnat överföras till östfronten.

 

Om författarna


Överstelöjtnant Peter G. Tsouras har tjänstgjort i amerikanska armén i Västtyskland, i arméns underrättelsetjänst i Washington, samt arbetat för utrikesförvaltningen i bland annat Somalia och Ryssland. Han har skrivit ett tjugotal böcker. Wade G. Dudley är marinhistoriker och arkeolog, och har skrivit flera marinhistoriska böcker. Stephen Badsey, ledamot av brittiska historievetenskapliga sällskapet, har föreläst vid militärakademien i Sandhurst. Charles Messenger är pansarofficeren som blev militärhistoriker. Han har skrivit ett fyrtiotal böcker om bland annat det tyska blixtkriget och en rad tyska fältherrar. Överste Gilberto Villahermosa är utbildad i militärhistoria och har tjänstgjort som rådgivare vid NATO-högkvarteret. Paddy Griffith är frilansande militärhistoriker med akademisk utbildning och är en produktiv författare inom militärhistoria och taktik. Han har examen i modern historia från Corpus Christi College i Oxford och var lektor vid militärakademien i Sandhurst från 1973 till 1989. Överste John H. Gill är specialist på kontrafaktisk historieskrivning och har studerat tänkbara händelseförlopp på östfronten och i Stillahavsområdet. John D. Burtt är Vietnamveteran, har varit redaktör för krigsspelsmagasinet Paper wars och har även skrivit kontrafaktiska skildringar av Stillahavskriget. David C. Isby är advokat och rådgivare i säkerhetspolitiska frågor åt amerikanska kongressen. Han har skrivit en rad böcker om Wehrmacht och invasionen av Normandie. Forrest R. Lindsey är Vietnamveteran och har tjänstgjort som militär observatör i Egypten och Ryssland. Han har även utvecklat krigsspelssimuleringar för olika vapensystem åt amerikanska marinkåren.

Undermeny

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!