Helikopterkriget


Månadens förmånsbok är en spännande studie av Vietnamkriget lite från ovan – närmare bestämt från några av de tusentals amerikanska helikoptrar som kom att prägla den amerikanska krigföringen. Vi lär känna piloter och helikopterskyttar samt naturligtvis soldaterna i det luftburna infanteriet.


Det finns nog ingen starkare symbol för Vietnamkriget än helikoptern. Om TV-nyheterna eller någon dokumentärfilm skulle behöva sammanfatta denna konflikt i någon kort filmsekvens så visas garanterat en helikopter eller två. Hovrande över ett risfält med M60-kulsprutorna smattrande eller i färd med att evakuera några sönderskjutna och illa medfarna soldater från någon lerig krigsskådeplats. Kanske visas de legendariska scenerna från evakueringen av USA:s ambassad i Saigon 1975, när alltför många desperata människor försökte få plats på de alltför få helikoptrarna. Eller varför inte bilderna från något av hangarfartygen utanför kusten, där rader av helikoptrar helt enkelt vräktes överbord för att lämna plats för ännu fler inkommande helikoptrar. Även i filmens värld associeras Vietnamkriget med helikoptrar – som scenen i Apocalypse now, när amerikanerna anfaller en  vietnamesisk by till tonerna av Richard Wagners ödesmättade Valkyriornas ritt. För att inte tala om scenen i Oliver Stones Plutonen, där sergeant Elias – spelad av Willem Dafoe – skjuts ihjäl medan han förgäves sträcker upp armarna efter de  förbipasserande helikoptrarna.

Välskriven bok av en av krigets veteraner


Månadens förmånsbok innehåller hundratals fotografier i både färg och svart/vitt, planritningar, kartor, illustrationer, organisationsskisser och färgprofiler. Många av bilderna är tidigare opublicerade och hittills okända, medan andra hör till krigets mest symbolladdade. Här är ett fotografi ur den sistnämnda kategorin. Notera att helikoptern på typiskt Vietnammanér saknar såväl dörr som tydliga  sifferbeteckningar.

Skriven av en veteran

Helikopterkriget var i mångt och mycket ett teknikkrig, där nya vapensystem utvecklades i ett rasande tempo. Vi studerar den skrämmande arsenalen i månadens förmånsbok.

Månadens förmånsbok berättar historien om helikopterns utveckling och dess allt mer betydelsefulla roll på Vietnams slagfält. Den var från början främst ett transportfordon, men fick successivt allt fler roller: sjuktransport,  evakuering, eldledning, samband och spaning. För att inte tala om eldunderstöd, med avancerade vapenplattformar som Bell AH-1 Cobra eller olika Hueyvarianter med raket- eller kulsprutebeväpning. Vi lär känna piloterna, studerar uppdragen de tilldelades, striderna de utkämpade och svårigheterna de mötte. De hade ingen avundsvärd uppgift. Flygningarna var inte sällan förenade med livsfara och väldigt många soldater var fullständigt beroende av dem för sin överlevnad. Så här beskriver en Vietnamveteran de stridande soldaternas relation till besättningsmännen i helikoptrarna.

 

Alla besättningsmän var i vår ålder och såg precis likadana ut. I våra ögon var de alla skyttar. Vi visste inte om de flugit oss tidigare eller om detta var första gången vi sågs. Vi klättrade in i ömtåliga, temperamentsfulla maskiner som flögs av män vi inte visste någonting om. Väl uppe i luften såg vi bara baksidan av deras hjälmar och vår kommunikation bestod aldrig av mer än några ord som skreks i örat på oss. Men vi litade fullständigt på dem, för vi visste att de gjorde sitt yttersta och vi blev väldigt sällan besvikna.

Soldaten i fråga heter Gordon L. Rottman och han tjänstgjorde i ett amerikanskt specialförband i Vietnam 1969–1970. Han är dessutom en av författarna till Det flygande kavalleriet.

Gordon L. Rottman tjänstgjorde i amerikanska armén i 26 år, bland annat i US Army Special Forces, i det luftburna infanteriet och som long-range reconnaissance patrol. Han stred i Vietnam och verkade efter kriget på arméns Joint Readiness Training Center i Fort Polk, Louisiana. Han är numera författare på heltid, och har skrivit fler än femtio militärhistoriska böcker. Professor Ronald B. Frankum Jr har varit chef vid Vietnam Center på Texas Tech University och har skrivit en rad böcker på temat Vietnamkriget, bland annat Rolling thunder. Jonathan Bernstein, författare till kapitlen om AH-1 Cobrahelikoptrarna, har en kandidatexamen i militärhistoria och har varit verksam vid Texas Air Museum. Just nu sadlar han dock om och utbildar sig till AH-64 Apachepilot i amerikanska armén.


Mycket planering

Gordon och hans kamrater anade nog aldrig då vilken planering och organisation som krävs för en större helikopterlandsättning. Han hade naturligtvis annat att tänka på bak i helikoptern på väg till slagfältet. Men själva landsättningen – soldater som hoppar ur helikoptern medan vinden från rotorbladen får det höga elefantgräset att slungas fram och tillbaka – är bara en del av operationen. Terrängen har redan förbekämpats, skogen har dränkts i napalm och tårgas, och misstänkta fiendepositioner har slagits ut med granater. Själva landningsplatsen har valts med omsorg. Den ligger tillräckligt nära fienden för att anfallet ska
kunna genomföras snabbt och kraftfull, men tillräckligt långt ifrån för att inte helikoptrarna ska slås ut. Specialutrustade helikoptrar har dessutom lagt ut rökridåer som skymmer landningszonen. Allt är minutiöst planerat, och förbekämpning från närbeläget artilleri upphör exakt samtidigt som helikopterlandsättningen inleds. Om helikoptrarna utsätts för beskjutning i luften har piloterna naturligtvis möjlighet att avbryta hela operationen – förutsatt naturligtvis att ingen soldat hunnit hoppa ned på marken.


Ett klassiskt fotografi: piloten i en av marinkårens UH-34D Seahorsehelikoptrar har träffats och ligger döende på golvet.

 

Spännande historia

Utvecklingen av helikoptern efter andra världskrigets slut gick i början knackigt. Tekniken blev allt mer avancerad, men hela processen präglades av den ständiga konflikten mellan armén och flygvapnet. Helikoptrarna hamnade helt enkelt mellan stolarna. Det dröjde till mitten av 1950-talet innan militären började inse den fulla potentialen. En bidragande orsak var faktiskt en uppmärksammad artikel i Harper’s magazine, skriven av generalmajor James Gavin, befälhavare för 82. luftburna divisionen under andra världskriget. Artikeln hette ”Cavalry, and I don’t mean horses”. Gavin var inflytelserik och hans idéer om helikopterburet infanteri fick allt större gehör ju högre Gavin steg i graderna. 1956 satte man upp en pluton sky cavalry och började  experimentera med olika sorters helikopterbeväpning. Bollen var i rullning. Ett par år senare diskuterades skapandet av en ”armairdivision” och utvecklingen av nya och bättre helikoptrar gavs högre prioritet.

Ögonvittnesskildringar

Månadens förmånsbok skildrar hela skeendet, från utvecklingen av ny helikopterteknik och doktrin på 1950-talet till de sista flygningarna under krigets sista dramatiska timmar. Vi följer de första helikopteruppdragen, de första framgångarna, de växande förlusterna och de olika operationerna. Vi följer piloterna under en typisk arbetsdag, från tidig morgon (”shit, shower, shave”) till sena kvällen. Vi studerar de olika helikoptervarianterna in- och utvändigt, inklusive de olika vapensystemen, och tar del av anekdoter och ögonvittnesskildringar. Till de mer ovanliga händelserna hör luftstriden mellan en amerikansk Cobrahelikopter och en nordvietnamesisk MiG-21 i trakten av Hamburger Hill i maj 1969. Den amerikanske
piloten berättar:

"Jag såg mig omkring och upptäckte att någonting närmade sig med hög hastighet söderifrån över A Shaudalen. Det kom ingen rök, och vingarna såg inte amerikanska ut. Jag bad piloten i loachen [”loach” = Light Observation Helicopter, LOH] att lyfta, eftersom jag inte kunde täcka honom nere i bushen samtidigt som jag angreps från luften. Jag såg nu att flygplanet som närmade sig var en MiG-21 och att det höll hög hastighet. Det var naturligtvis ingen idé att försöka fly i en långsam Cobra, så jag snurrade runt, höjde nosen och sade åt min skytt att öppna eld. En GAU-2B avlossar 4 000 skott i minuten och vi sköt åtminstone i fem sekunder. Några kulor måste ha träffat målet och jag förvånades över att han inte avvek från sin kurs. Han vrålade förbi strax ovanför våra huvuden, sannolikt på väg mot MiG-basen i Vinh. Min 7,62 mm ammunition hade uppenbarligen ingen större verkan, så jag snurrade runt 180 grader och avfyrade ett halvt dussin FFAR [Folding Fin Aerial Rocket] efter honom. För ett ögonblick trodde jag faktiskt att jag hade lyckats. Raketerna hann ikapp honom, men passerade tätt ovanför cockpiten. Äntligen reagerade MiG-piloten. Vingarna gungade till nervöst, flygplanet gjorde en kraftig stigning, ökade farten och försvann utom räckhåll. Då insåg jag plötsligt att MiG-flygplan flyger i par – och jag hade ingen aning om var hans kamrat fanns! Jag befann mig på hög höjd och var fullständigt utlämnad."

Undermeny

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!