Svenskarna i inbördeskriget


När sydstaterna bröt sig ur unionen samlades många invandrare i det unga landet under fanorna. Det gällde även i svenskbygderna i norr. Många svenskar valde att slåss under stjärnbaneret, några valde att slåss för rebellerna. Detta är deras historia.

Alf Åbergs klassiska bok Svenskarna under stjärnbaneret är historien om de svenskar som stred i amerikanska inbördeskriget 1861–1865. Det brukar anges att en tredjedel av unionsarmén bestod av immigranter. Många värvades direkt till unionsarmén från båten när de anlände till USA. Var tionde soldat i unionsarmén var till exempel tysk, och det fanns också nästan en hel tysk kår i Potomacarmén 1863, nämligen XI kåren.

Den svenska invandringen till USA kom igång i stor skala först efter inbördeskriget. Vid inbördeskrigets slut 1865 fanns ungefär 25 000 svenskamerikaner, men 1890 hela 800 000. Svenskarna bildade inga egna regementen, utan fanns utspridda i unionsarmén. Ett av de större förbanden var D-kompani i 3. Minnesotafrivilligregementet. Kompanichef var kapten Hans Mattson och i kompaniet fanns sjuttio svenskar och trettio norrmän. Mattson hade ställt sig i spetsen för svenskarna i Minnesota (cirka 3 100 år 1860)
och uppmanat dem och norrmännen att försvara unionen. Det fanns också skandinaver i övriga kompanier. I delstaten Illinois sattes flera svenska kompanier upp.

John Dahlgrens berömda kanon. Bokens intressanta efterord är skrivet av Mikael Dahlgren, en av Johns svenska ättlingar.

 

Forrest tillfångatar 3. minnesotaregementet


Sommaren 1862 var 3. Minnesotaregementet i mellersta Tennessee och den nu till major utnämnde Mattson insjuknade. Han fick sjukpermission och reste hem. På sin väg tillbaka till fronten fick Mattson en chock under ett uppehåll i Chicago. I tidningen stod det att hela regementet hade tillfångatagits av sydstatsförband. Han kunde först inte riktigt förstå hur det hade gått till. Mattson anlände till Nashville och vid staben där fick han en förklaring till vad som hade skett. Sydstaternas främste kavallerigeneral Nathan B. Forrest hade övertygat regementet att sträcka vapen. En svensk som hade fått kapitulera och marschera i fångenskap var korpral Olof Liljegren. Han var oerhört upprörd över regementschefens agerande och kapitulation. Han kände sig sviken. Liljegren stötte faktiskt på några svenskar från Texas bland sina fångvaktare på marschen söderut. Men snart kom regementet att utväxlas, för vid denna tid förekom fortfarande flitig fångutväxling mellan nord- och sydarmén. Minnesotaregementet sattes upp på nytt med Mattson som överstelöjtnant och Liljegren som löjtnant. Den gamle regementschefen
avskedades ur tjänst.



Den mest kände svenskättlingen med koppling till inbördeskriget är naturligtvis John Ericsson, USS Monitors skapare. Monitor visade sin duglighet i sjöslaget vid Hampton Roads 1862 och blev med sitt rörliga kanontorn stilbildande för senare generationer örlogsfartyg.

Dahlgren stred för båda sidor


Alf Åberg berättar inte bara om de svenskar som stred för nordstaterna, även om huvuddelen av svenskarna i krigstjänst var hos unionsarmén. Det fanns även flera svenskar som stred för sydstaterna. Detta amerikanska krig som splittrade en nation där bröder stred mot bröder kom också att bli verklighet vad gäller svenskamerikanerna, som till exempel familjen Dahlgren. John Dahlgren gjorde karriär i amerikanska flottan och utvecklade Dahlgrenkanonerna som bestyckade många krigsfartyg, däribland faktiskt pansarskeppet Monitor. John stred för unionen, men hans yngre bror Charles kom att strida för sydstaterna. Charles hamnade sedan i en fejd med Jefferson Davis som varade för resten av deras liv eftersom Davis överförde hans Mississippibrigad från delstatstjänstgöring till konfederationsarmén. En ödets ironi ville att Johns son Ulric Dahlgren stupade under en omtalad kavalleriräd 1864 som anses ha haft som mål att döda Jefferson Davis. Efterordet till Alf Åbergs bok Svenskarna under stjärnbaneret är författat av Mikael Dahlgren, som skriver: ”Kanonkonstruktör, nästan lönnmördare och slavägare är knappast något man vill knyta till sitt familjenamn. Jag brukar hellre se dem respektive som ett tekniskt geni, en sjutusan till officer och en orädd entreprenör. John, Ulric och Charles var uppenbarligen lite av allt detta nämnda. Resten handlar bara om fascination inför ett släktskap och tre lika fascinerande livsöden under en tidsperiod som trots allt inte känns alltför
avlägsen.”

 

 

Undermeny

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!