Första världskriget är känt som ett krig då det fattades många dumma beslut, men vilka var de dummaste? Pennan & Svärdet har korat sina kandidater!

 

1. Karpatenkrieg

Under början av år 1915 beslöt Österrike-Ungerns generalstabschef Conrad von Hötzendorf om nytt anfall mot ryssarna. Offensiven skulle gå genom Karpaterna.

 

Detta var en dum idé för att:

 

  • Karpaterna har toppar som är 2 000 meter höga.
  • Det var midvinter.
  • Österrike-Ungern till stor del förlorat sitt artilleri och sina bergsjägare i striderna 1914.
  • Armén var i så dåligt skick att den kallats för ”en milis”.

 

Trots detta anföll österrikarna. När den första offensiven inte kom någon vart inleddes en andra och därefter en tredje. Resultatet var försumbara terrängvinster och förluster på hissnade 800 000 man, majoriteten av dessa var som ett resultat av kyla, snö, självmord, sjukdomar och svält.

 

Frysande österrikiska soldater redo för ytterligare ett meningslöst anfall. Bristen på gevär var så stor i början av 1915 att det var uteslutet för rekryter att öva med annat än pinnar. Gevären behövdes vid fronten.

 

 

2. Fransmännen byter inte uniformer

Frankrike förlorade omkring 1 miljon sårade och stupade under hösten 1914. Orsaken till detta hade givetvis att göra med ett taktiskt uppträdande som premierade mod snarare än eftertanke, det moderna krigets förstöreslekraft, men även med byxor. Franska armén gick nämligen ut i kriget iförda blå uniformsjackor och röda byxor, ”le pantalon rouge”.

 

Detta var en dum idé för att:

 

  • Röda byxor är ett uselt kamouflage.
  • Röda byxor var tacksamma måltavlor för tyska kulsprutor.
  • Det redan fanns en mer diskret, ljusblå uniform projekterad.

 

Trots allt ovan gick franska soldater i strid med de röda byxorna år 1914. Alla försök till förändring avfärdades fram till 1915. I franska parlamentet gick det så långt att en ledamot i raseri förkunnade ”le pantalon rouge c’est la France! – De röda byxorna är Frankrike!”.

 

Franska soldater marscherar mot undergången i färgglada uniformer. Till och med när den ljusblå ersättaren, horizon bleu, kom ut på förband var det inte alla franska soldater som fick den. Så sent som vid Verdun 1916 beskådades fortfarande en del infanterister traska runt i pantalon rouge.

 

 

3. Ryssarna skapar artillerimuséer

Under hela våren och sommaren 1915 hade ryssarna problem med tillgången till ammunition. Artilleriet fick order om att vara sparsamma och vid ett tillfälle gick en rysk division till anfall bestyckad med påkar och handgranater istället för gevär. Dock fanns både artilleripjäser och ammunition, men inte vid fronten. Istället huserades de i de stora gränsfästningarna i Polen.

 

Detta var en dum idé för att:

 

  • De här gömdes för arméinspektörer.
  • De främst samlade damm och såg liten användning.
  • För att de behövdes vid fronten där artilleribristen var akut.
  • För att fästningarna var känsliga för tungt artilleri och rörlig krigföring.
  • För att de band trupp till fästningarna, trupp som behövdes vid fronten där det i juni 1915 ”saknades” 500 000 man.

 

De polska gränsfästningarna har med rätta avfärdats som artillerimuséer. Av de 9 000 – 11 000 pjäser som gömdes i fästningarna var det mycket få som kom att användas mot fienden. Desto fler erövrades och användes av tyskarna. 

 

Ryska soldater på väg mot fångenskapen. Logistiken ställde till otaliga problem för ryska armén under första världskriget. Ett exempel är sommaren 1915 då tyskarna började använda gas i Galicien. Ryssarna hade gasmasker, men dessa låg i Warszawa, inte vid fronten. Resultatet blev förutsägbart.

 

 

4. Italien anfaller sina allierade

Innan kriget var Italien allierat med Tyskland och Österrike-Ungern. När kriget väl bröt ut bestämde sig italienarna för att hålla sig utanför. Dock på våren 1915 ändrade de sig och förklarade krig mot sin forna allierade Österrike-Ungern i hopp om att skaffa sig ett litet adriatiskt imperium.

 

Detta var en dum idé för att:

 

  • Den italienska generalstaben verkar ha glömt bort att ta in terränghindret Alperna i sina planer.
  • Mobiliseringen kom igång snabbt, men själva krigshandlingarna inleddes inte förens en månad efter krigsförklaringen.
    • Detta gav österrikarna tid att stärka sin södra gräns med veteranförband från östfronten.
  • Italienska armén saknade krigserfarenhet.
    • Italienska armén gick därför i strid med regementsband och smattrande fälttecken.
  • Utrustning för att ta sig igenom taggtråd eller gräva skyttegravar saknades.

 

Det första italienska anfallet hejdades delvis av lokala österrikiska skytteklubbar, gamla män som puttade ner stenbumlingar över de italienska anfallskolonnerna. Detta kom att kallas för första slaget vid Isonzo. Italienarna lätt sig dock inte bekomma. Totalt genomförde de elva anfall vid Isonzo 1915-1917. Resultatet var obetydliga terrängvinster och över 600 000 stupade.

 

Artilleri förflyttas på Alpfronten. Italienarna skapade med sina alpoffensiver första världskrigets värsta stridsförhållanden. Tänk västfronten men med stensplitter och grundare skyttegravar.

 

5. Rumänien går med i kriget

Lagom till 1916, efter de katastrofala slagen vid Somme och Verdun samt Brusilovoffensiven hade de flesta krigförande nationer börjat känna ren hopplöshet inför att kriget någonsin skulle ta slut. Det var nu Rumänien gjorde sitt inträde, på ententens sida (Storbritannien, Frankrike och Ryssland) .

 

Detta var en dum idé för att:

 

  • Rumänien var omringat av Centralmakterna (Tyskland, Österrike-Ungern och Ottomanska riket).
    • Därför anfölls det omedelbart från två håll, någonting alla som kunde läsa en karta borde förstått att de skulle göra.
  • Detta ledde till att en tredjedel av Rumäniens armé försökte hålla i norr, en tredjedel i söder och en tredjedel skickades än hit än dit utan att se speciellt mycket av fienden.
  • Rumäniens fiender hade tillskillnad från Rumänien hinkvis med krigserfarenhet.
  • De rumänska soldaterna var illa motiverade och sprang till skogs vid problem.
  • Rumäniens järnvägar och industri var undermåliga.
  • Rumäniens soldater var illa utbildade och obekanta med exempelvis flygplan.

Stora delar av Rumänien ockuperades raskt av numerärt underlägsna tyska och österrikiska förband. Rumänien skulle förvisso hämta sig något 1917 och även växa betydligt efter kriget, men under kriget var den största konsekvensen av landets krigsinträde att tyskarna kunde förse sig med olja från ockuperade rumänska oljefält.

 

Det blev inte enklare för rumänerna att de södra tyska styrkorna anfördes av fältmarskalk August von Mackensen, en av första världskrigets bästa generaler. 

 

6. Britterna angriper vid Passchendaele

Året 1917 var ett dystert år för ententen. Franska armén strejkade, i Ryssland hade revolutionen utbrutit och på Atlanten härjade tyska ubåtar. Dessa tre problem ville britterna avhjälpa med en offensiv i Flandern.

 

Detta var en dum idé för att:

 

  • När offensiven väl kom igång den 31 juli 1917 var inget av det ovan längre aktuellt.
    • Fransk armén hade börjat återhämta sig.
    • Ryska armén var ohjälpligt slagen ur spel.
    • Konvojsystemet hade desarmerat ubåtsproblemet.
  • Väderprognoserna sporde om kraftiga höstregn.
  • Regnet skulle falla på mark där de naturliga vattenvägarna skjutits sönder vilket skulle skapa ett enormt träsk där de brittiska soldaterna skulle anfalla.
  • Under offensiven visade sig leran så djup att stridsvagnar inte kom fram.

 

Trots detta anföll britterna i en offensiv som malde på under hela hösten. För varje tum terräng som togs dödades en människa och tusentals sårade drunknade. Efter att ha intagit de söndersmula resterna av byn Passchendale och förlorat hundratusentals soldater hade britterna skapat en inbuktning i den tyska linjen. Denna övergavs några månader senare.

 

Brittiska soldater försöker förflytta sårade genom lervällingen. Mot slutet av slaget om Passchendale talade man inte längre om lera, istället kallade man slagfältet för ”en sjö”.

 

 

GILLADE DU ARTIKELN?

Visa din uppskattning genom att dela artikeln. Ju fler som delar desto fler artiklar lägger Pennan & Svärdets redaktion upp på webben!

Använd delningsknapparna här nedan!

Mer från Pennan & Svärdets kuriosakabinett

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!