Östersjön – Dödens hav

Under det sista krigsåret – eller snarare sagt, det sista krigshalvåret 1945 ägde världens största sjöräddningsaktion rum, där mer än två miljoner människor hämtades ut från hamnar och ”fickor” från de baltiska, polska och tyska hamnarna och fördes västerut. Dessutom evakuerades mellan 500 000 och 600 000 sårade soldater. Enligt storamiral Karl Dönitz egna uppgifter transporterades 2 022 602 personer i säkerhet västerut under perioden 23 januari–8 maj 1945. Cirka 33 000 personer omkom i samband med transporter på fartyg som utsattes för krigshandlingar eller olyckor. Man använde mer än 800 fartyg, varav cirka 160 större fartyg sänktes av ryssarna eller av västallierade flygplan och minor. Under operationen gick sammanlagt 245 fartyg – stora som små – förlorade. Enbart på de tre fartygen Wilhelm Gustloff, Steuben och Goya omkom 33 000 människor. Den största fartygsolyckan i modern tid på Östersjön är den estniska passagerarfärjan Estonias förlisning den 28 september 1994 då 852 människor omkom av 989 ombordvarande.

 

8. Ilmarinen den 13 september 1941

Pansarskeppet Ilmarinen och dess systerskepp Väinämöinen var de största fartygen i den finländska flottan och var döpta efter två hjältar i nationaleposet Kalevala. Skeppen var konstruerade av den hemliga tyska konstruktionsbyrån NV Ingenieurskantoor voor Schepsbouw i Nederländerna, som också konstruerade de tyska ubåtarna. Ilmarinen var byggd på Chrichton-varvet i Åbo 1931–1934 och blev efter färdigställandet flaggskeppet i finska flottan. Artilleriet var kraftfullt med två 25,4 cm kanoner i två dubbeltorn samt fyra 10,5 cm i dubbeltorn. Under en segling söderut den 13 september 1941 skadades skeppet svårt av en mina på babordssidan, tog in vatten och sjönk några minuter efter explosionen. 271 man följde med skeppet i djupet medan 132 man räddades. Vraket, som påträffades 1966, ligger 25 nautiska mil söder om Utö på 70 meters djup. 

Ilmarinen den 13 september 1941

 

 

7. s/s Hansa förlisning 24 november 1944

För svensk del ägde den största fartygsolyckan på Östersjön under andra världskriget rum den 22 november 1944 då passagerarfartyget s/s Hansa, byggd 1899 och på 563 bruttoton, torpederades av den sovjetiska ubåten L-21 under befäl av fartygschefen, kaptenen av tredje rangen S. S. Mogilevskij. Hansa medförde 86 personer, av vilka 63 var passagerare. Endast två personer överlevde olyckan, fartygets andrestyrman Arne Thuresson och armékapten Arne Mohlin.

s/s Hansa förlisning 24 november 1944

 

 

6. Karlsruhe 10 april 1945

Lastfartyget Karlsruhe på 898 bruttoton och byggd 1905 var den 11 april 1945 på väg från Pillau – dagens Baltjisk – via Hela med destination Köpenhamn med 1 083 personer ombord. Hon anfölls av sovjetiskt torpedflyg och 970 människor följde henne ner i djupet. Det var den tredje största olyckan på Östersjön i samband med evakueringarna från Baltikum.

 Karlsruhe 10 april 1945

 

 

5. Lastfartyget Thielbeks sänkning den 3 maj 1945

I takt med att Röda armén närmade sig Tysklands kärnland började förflyttningen av fångar från olika koncentrationsläger som Auschwitz norr om Krakow, Stutthof sydöst om Danzig samt Mittelbau-Dora väster om Weimar. Märkligt nog överfördes även en stor del fångar från Neuengamme-lägret  söder om Hamburg till Danzig, eftersom Neuengamme blev samlingsläger för alla skandinaviska KZ-fångar som Vita bussarna skulle repatriera. De fördes ombord på fartygen Cap Arcona och Deutschland samt Thielbek. Den sistnämnda, Thielbek, sänktes av brittiska attackplan, Hawker Typhoon, den 3 maj 1945 och nästan 2 800 fångar dog. Deutschland klarade sig men inte Cap Arcona (läs vidare här nedan).

Lastfartyget Thielbeks sänkning den 3 maj 1945

 

 

4. General von Steuben

General von Steuben var ett tyskt ångdrivet passagerarfartyg byggt 1923. På väg från Pillau (numera Baltijsk) mot Kiel upptäcktes hon på natten mot den 10 februari 1945 nära Stolpebanken utanför Ostpreussen av sovjetiska ubåten S 13, under kapten Aleksandr Marineskos befäl. Fartyget träffades av två torpeder och sjönk på sju minuter, med cirka 2 000 sårade soldater, 350 läkare och sköterskor och omkring 1 000 flyktingar ombord. Cirka 300 personer överlevde fartygskatastrofen.

General von Steuben

 

 

 

3. Sänkningen av Cap Arcona

Hamburg Süds flaggskepp Cap Arcona var ett tyskt fartyg som sänktes av attackflygplan, Typhoon, från det brittiska flygvapnet RAF i Lübeckbukten den 3 maj 1945. Cirka 5 000, de flesta koncentrationslägerfångar, antas ha dött i fartygskatastrofen. Britterna hade informerats av två oberoende källor om att fartyget var fullt med fångar, men den informationen nådde inte dem som utförde anfallet med attackraketer, minst 63 raketer träffade fartyget, och automatkanoner. Efter tio minuters anfall var fartyget ett brinnande inferno.

Sänkningen av Cap Arcona

 

 

2. Goya den 16 april 1945

Lastfartyget Goya var ett relativt nytt och modernt fartyg på 5 230 bruttoton och sjösatt 1940. Efter den tyska ockupationen 1940 av Norge beslagtogs hon och kom att användas som trupptransportfartyg på Östersjön. På kvällen den 16 april lämnade hon Ostpreussen med över 7 000 passagerare ombord (sårade soldater och civila). När konvojen – bestående av Goya, ångfartyget Kronenfels och högsjöbogseraren Ägir och eskort av minsveparna M 256 och M 328 – passerade Helhalvön utanför Gdańsk vid norra kusten av Polen fick man klockan 23:00 order att gå direkt till Köpenhamn men kom nu också att siktas av den sovjetiska ubåten L-3 som nu inväntade bästa tillfälle att avlossa sina torpeder. Klockan 23:52 gav ubåtens kapten, Vladimir Konovalov, order om eld med fyra torpeder. Goya träffades av två torpeder i aktern och midskepps, och sjönk efter sju minuter. Man uppskattar att 7 000 av 7 183 omkom i fartygskatastrofen. Det är historiens näst största fartygskatastrof i antalet omkomna.

Goya den 16 april 1945

 

 

1. Passagerarfartyget Wilhelm Gustloff

Passagerarfartyget Wilhelm Gustloff var på 25 484 registerton och var byggd på Blohm & Vossvarvet och togs i bruk av organisationen Kraft durch Freude i mars 1938. Skeppet var byggt för en besättning om 417 man och 1 463 passagerare. Den 21 januari 1945 beordrade amiral Dönitz att man skulle påbörja operation Hannibal med att överföra alla civila flyktingar och sårade soldater från Ostpreussen. Den 30 januari avseglade fartyget från hamnstaden Gutenhafen (dagens polska Gdynia) men torpederades strax efter nio på kvällen av den sovjetiska ubåten S 13 under befäl av Aleksandr Marinesko, som trodde han anföll fartyget Cap Arcona.  Fartyget var överlastat från starten och 9 352 män, kvinnor och barn följde henne ner i djupet, medan 1 230 personer kunde räddas.

Passagerarfartyget Wilhelm Gustloff

 

 

GILLADE DU ARTIKELN?

Visa din uppskattning genom att dela artikeln. Ju fler som delar desto fler artiklar lägger Pennan & Svärdets redaktion upp på webben!

Använd delningsknapparna här nedan!

Mer från Pennan & Svärdets kuriosakabinett

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!