Ett antal stora sjöslag framträder i de källor som gör anspråk på att beskriva vikingatiden. De tre största är ganska tydliga, sedan blir det mer gissningsarbete. Den som betraktar sjöslag över seklerna lägger märke till att relativt många sjöslag har slutat oavgjort. Avgörande sjöslag som Svensksund, Trafalgar och Midway blir mycket kända. Under vikingatiden hade dock sjöslagen egenheten att ofta vara avgörande.

 

1. Det största – Hjörungavåg cirka år 990

Slaget utkämpades i en norsk vik. På den ena sidan stod norrmän som ville bevara sitt oberoende från den danske kungen, på den andra de beryktade Jomsvikingarna, utsända av den danske kungen. Jomsvikingarna var professionella soldater som levde i ett krigarsamhälle, ungefär som kosackerna.
I Norge hade man i det rika området kring Trondheim gått man ur huse. Omkring 180 skepp hade samlats. Många var sannolikt långskepp med upp till 20 årpar, men en stor del bör ha varit mindre med kanske 8 årpar eller färre. Norrmännen leddes av den mäktige Håkan Ladejarl och hans söner. Jomsvikingarna räknade 60 stora skepp.
Hur många deltog då i striden? Om man antar 60 man per skepp på Jomsvikingasidan och 30 skepp med 60 man och 150 skepp med 20 man på den norska sidan blir totalerna 3 600 Jomsvikingar och 4 800 norrmän, sammanlagt 8 400 man i slaget. Siffrorna är vanskliga men slaget vid Hjörungavåg torde ändå ha varit det största sjöslaget före år 1000. Utgången var en klar norsk seger, de Jomsvikingar som inte lyckades fly stupade eller togs till fånga.

Jomsvikingar

Jomsvikingar slåss i en hagelstorm vid slaget vid Hjörungavåg. Konstnär: Halfdan Egedius

 

 

2. Det näst största – Svolder år 1000

I slutet av 900-talet gaddade Sveakungen, Danakungen och en norsk upprorsman ihop sig mot den norske kungen Olof Tryggvesson. De sammansvurna lade sig i bakhåll när Olof Tryggvesson skulle segla hem efter ett besök med hela sin flotta på nordtyska kusten. De sammansvurna lät en stor del av den norska flottan löpa till ut till havs innan man slog till. I den kommande striden hade Olof elva skepp, varav flera var stora. Vi kan bara gissa på storleken av de sammansvurnas flotta.
Olof kan, som en grov gissning, ha disponerat 1 000 man i striden. Som en ändå grövre gissning kan antas att de sammansvurna hade 60 skepp med 60 man på varje, alltså 3 600 man, sammanlagt 4 600 man i slaget. Striden slutade med ett totalt nederlag för Olof. Han kastade sig i vattnet i slagets slutskede och sågs aldrig mera till.

Svolder

Slaget vid Svolder av Otto Sinding

 

 

3. Det tredje största – Hafrsfjord cirka år 872

Bakgrunden till slaget var att fyra norska småkungar gjorde uppror mot Harald Hårfagre, som lyckats göra sig till en mäktig kung i Norge, dock osäkert exakt hur mäktig. Styrkorna möttes i en norsk fjord och Harald vann en avgörande seger efter en hård kamp.
Det finns inga uppgifter om antalet deltagare i slaget och det är extremt svårt att gissa. För att göra något antagande kan man tro att Harald kunde få ihop 25 skepp och motståndarna kanske lika många. Det verkar rimligt att skeppen var mindre i slutet på 800-talet än vad de var i slutet på 900-talet. Om det fanns 40 man på varje skepp deltog 2 000 man i slaget.

 Hafrsfjord

Svärdmonumentet vid Hafrsfjord

 

 

 

4. Det fjärde största – Hals cirka år 970

På fjärde plats börjar osäkerheten bli riktigt stor. Slaget vid Hals, beläget vid Limfjorden i Danmark får dock belägga placeringen. Den danske kungen Harald Blåtand hade stort besvär med sin brorson, kallad Guld-Harald eftersom han var rik. Blåtand ville helst slå ihjäl Guld-Harald men visste att det inte skulle tas väl upp om han dräpte en släkting. Håkan Ladejarl, en norsk herreman som då befann sig i landsflykt hos Blåtand, erbjöd sig att lösa problemet. Guld-Harald lurades till Limfjorden. Han seglade med nio stora skepp. I Limfjorden väntade Håkan Ladejarl med tolv stora skepp. Det var alltså 21 skepp inblandade. Med 60 man på varje skepp blir det 1 260 deltagare i slaget. Striden slutade med fullständigt nederlag och död för Guld-Harald.

Hals Trelleborg Limfjorden

Harald Blåtand anses vara kungen bakom Trelleborgarna. De vikingatida trelleborgarna som uppfördes i Danmark och Skåne var ringformade och byggda av jordvallar klädda med trästockar.

 

 

5. Det femte största – Öresund, möjligen i slutet på 950-talet

Någon gång, möjligen i slutet på 850-talet, utkämpade den norske kungen Håkan den gode en strid mot danska vikingar i Öresund. Danska vikingar hade härjat på norskt område och Håkan beslöt sig för att slå tillbaka. Han gick till Danmark och stötte på elva danska vikingaskepp. Enligt de gamla dikterna som är våra källor hade Håkan endast två skepp men anföll i alla fall. Danskarna besegrades i grunden och Håkan fick stor ära av striden. Det var alltså 13 skepp som drabbade samman. Med kanske 60 man på varje skepp blir det omkring 800 deltagare i slaget. Slaget är ovanligt på två sätt. De flesta vikingasjöslag utkämpades inomskärs, men det här ser ut att ha utkämpats på öppet vatten i Öresund. Vidare kunde Håkan besegra en fiende med betydligt fler skepp. Det kan möjligen ha varit så att Håkan hade professionella krigare ombord medan de danska vikingarna endast var bra på att plundra.

Vikingaskepp

 

 

GILLADE DU ARTIKELN?

Visa din uppskattning genom att dela artikeln. Ju fler som delar desto fler artiklar lägger Pennan & Svärdets redaktion upp på webben!

Använd delningsknapparna här nedan!

Mer från Pennan & Svärdets kuriosakabinett

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!