Kunskaperna om Sveriges äldre krigshistoria kunde vara bättre. Redaktionen på Pennan & Svärdet har valt ut Sveriges fem största militära triumfer. Du kanske skulle välja andra slagfält? Ska vi summera svensk krigshistoria i en mening vill vi citera den militärhistoriska författaren Ulf Sundberg: ”Summan av svensk krigshistoria är alltså att Sverige förlorade kraftmätningen mot Ryssland, men vann den mot Danmark”.

 

1. Brunkeberg 10 oktober 1471

Efter Karl Knutssons död år 1470 försökte den danske kungen Kristian I att med våld tillskansa sig makten i Sverige, men besegrades av riksföreståndaren Sten Sture den äldre i slaget vid Brunkeberg den 10 oktober 1471, varvid Kristian sårades. Sveriges självständighet och Sten Sture den äldres ställning tryggades för tjugofem år framåt genom segern i slaget vid Brunkeberg den 10 oktober 1471. Sverige fick efter årtionden av nästan oavbrutna inre strider en längre tids så gott som ostört lugn. 

Brunkeberg 10 oktober 1471

Målning av Georg von Rosen: Sten Sture den äldres intåg i Stockholm

 

 

2. Breitenfeld 7 september 1631

Som härförare har Gustav II Adolf haft en världshistorisk betydelse. Han lade grunden till en ny krigskonst: utrustning och vapen gjordes lättare och mer ändamålsenliga vid såväl rytteri som infanteri. Artilleriet gjordes rörligare genom införandet av små kanoner, vilka följde fotsoldaterna under striden. Han införde den så kallade ”svenska brigaden”. Den bestod av 1 000–2 000 man som stod uppställda på två eller tre linjer med artilleriet framför fronten, och rytteriet, fördelat på skvadroner om 200–400 man, på flyglarna. I slaget vid Breitenfeld år 1631 var detta stridssätt fullt utvecklat. Överbefälhavare för Katolska ligans trupper, Johann Tserclaes Tilly, långa rad av segrar bröts av nederlaget mot Gustav II Adolf i slaget vid Breitenfeld år 1631. Sverige etablerades som militär makt i Europa.

Breitenfeld 7 september 1631

Målning: Gustav II Adolf vid Breitenfeld 1631 (av Johann Walter)

 

 

3. Lund 4 december 1676

Klockan 02.00 natten till den 4 december 1676 tågar den svenska armen ut ur sitt läger. Stridsviljan bland svenskarna är stor. Klockan 04.00 är den svenska styrkan, cirka 7 000 man, uppställd i slagordning. Danskarna har varnats och även de står uppställda, cirka 11 000 man starka. Innan slaget börjar bestämmer sig båda sidor för att ta Galgbacken vid Lund, som överblickar omgivningen och därmed blir viktig för slagets utgång. När mörkret faller är den svenska segern fullständig. Efter 20 timmars strid är den blodigaste uppgörelsen någonsin mellan svenskar och danskar över. Av de 18 000 deltagarna skall nära hälften ha stupat. Striderna var oerhört kaotiska och det var rena tillfälligheter som gjorde att den svenska armén segrade.

 Gustav II Adolf vid Breitenfeld 1631 (av Johann Walter)

Målning: Slaget vid Lund 1676 (av Johan Filip Lemke)

 

 

 

 

 

4. Narva 20 november 1700

I gryningen den 20 november 1700 kommer Narvas tornspiror inom synhåll för den svenska armen. Karl XII beslutar sig for att omedelbart gå till anfall mot de förskansade ryssarna. Den ryska styrkan har nästan tre gånger fler soldater än Karl XII men trots detta avgår svenskarna med segern. De ryska förlusterna är betydligt större än de svenska, sex ryska mot en svensk. Med denna överväldigande seger har Karl XII och hans armé skapat sig ett rykte som består än i dag.

Segern vid Narva (av Gustaf Cederström)

Målning: Segern vid Narva (av Gustaf Cederström)

 

 

5. Svensksund 9 juli 1790

Den svenska skärgårdsflottan samlas i Svensksund på aftonen den 5 juli 1790. Gustav III beslutar nu, trots att alla hans officerare utom en avråder, att ta strid med den ryska skärgårdsflottan. Gustav III:s inställning är att det gäller att ”segra eller dö”. Den svenska skärgårdsflottan intar en stark ställning i Svensksund. Galärerna och skärgårdsfregatterna bildar centern, och de mindre fartygen, kanonsluparna och kanonjollarna, ligger på flyglarna. Den 9 juli kommer den segervissa ryska skärgårdsflottan uppseglande mot den svenska ställningen. Det ryska anfallet bryter samman i den svenska artillerielden och när den ryska styrkan skall retirera hindras den av starka vindar. Segern skapar förutsättningar för en fred på acceptabla villkor för Sverige.

Andra slaget vid Svensksund 9 juli 1790 (av Johan Tietrich Schoultz)

Målning: Andra slaget vid Svensksund 9 juli 1790 (av Johan Tietrich Schoultz)

 

 

GILLADE DU ARTIKELN?

Visa din uppskattning genom att dela artikeln. Ju fler som delar desto fler artiklar lägger Pennan & Svärdets redaktion upp på webben!

Använd delningsknapparna här nedan!

Mer från Pennan & Svärdets kuriosakabinett

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!