Kalla krigets sista decennium, Sovjetunionen hade i december 1979 gått in i Afghanistan med stor styrka i syfte att få slut på inbördeskriget och förvandla Afghanistan till en folkrepublik. Nu blev det inte så utan det hela utvecklades till en långrandig konflikt som pågår än idag. Redaktionen på Pennan & Svärdet har valt ut sju av 1980-talets krig, en del bortglömda medan andra studeras än i dag.

 

 

 

Sovjetunionen i Afghanistan

Afghanistan i december 1979 kan ses som början på slutet på ett kapitel i Rysslands historia. Sovjetunionen kom att bildas ur det kaos som följde i första världskrigets spår, när Europas kejsarfamiljer förlorade sin makt. Sovjetunionen växte och blev med tiden en supermakt men som historien har visat många gånger är att imperier ofta har en uppgång som följs av ett fall. Sovjet fick i Afghanistan ett gerillakrig på halsen, deras motsvarighet till USA:s Vietnamkrig.

Sovjetiska trupper görs redo för att dra sig ut ur Afghanistan

Foto: RIA Novosti archive

Kriget varade fram till 15 februari 1989 och drygt 600 000 sovjetiska soldater kom att tjänstgöra i landet, varav nästan 15 000 dog och cirka 54 0000 sårades. Kriget i Afghanistan 1979–1989 var början på slutet för Sovjetunionen, som upplöstes 1991. På bilden sovjetiska trupper görs redo för att dra sig ut ur Afghanistan.

 

 

Libanon 1982

Israel har haft många krig med sina grannar och innan Israels invasion av Libanon 1982 hade det utkämpats flera krig, bland annat 1956, 1967 och 1973. PLO (Palestinska befrielseorganisationen) var starka i Libanon och var även aktiva i det libanesiska inbördeskriget som pågick för fullt där Israel stödde främst Sydlibanesiska armén (SLA).

En syrisk stridsvagn brinner efter striderna vid Jezzine mot israeliskt pansar.

Foto: Avneref

Ett mål med Israels invasion 1982 var att försvaga PLO i Libanon och det lyckades man med. Istället kom Syriens inflytande över Libanon att bli starkare och rörelsen Hizbollah ser dagens ljus i Libanon med starkt stöd från Iran. Israel fick bort en fiende men i samma veva ersattes den av en ny. På bilden, en syrisk stridsvagn brinner efter striderna vid Jezzine mot israeliskt pansar.

 

 

Inbördeskrig i Angola

Angola blev självständigt från Portugal 1975 och strax efter utbröt inbördeskrig. Detta kan sägas ha pågått ända fram till 2002. Det utbröt en maktkamp mellan de två viktigaste befrielserörelserna som fanns. Det kommunistiska MPLA tog makten medan deras motståndare blev UNITA. Angolas inbördeskrig blev en del av kalla kriget där stormakterna förde krig via ombud. De viktigaste aktörerna var Kuba, som stödde MPLA, och Sydafrika, som stödde UNITA. Det fanns många aktörer som blev och var involverade i detta krig, bland annat skickade Östtyskland militär trupp hit som också deltog i strid.

 Sydafrikanska pansarbilar, franska Eland, görs i ordning för operationer i Angola.

UNITA:s starke man var Jonas Savimbi. När han stupade 2002 övergick UNITA från att vara väpnad rörelse till politiskt parti. I 2017 års val i Angola fick partiet 27 procent av rösterna. Kan nämnas att Savimbi hade utbildas av Kina i gerillakrigföring. På bilden, sydafrikanska pansarbilar, franska Eland, görs i ordning för operationer i Angola.

 

 

 Bli medlem i Pennan & Svärdet

 

 

Falklandskriget 1982

Falklandsöarna hade länge varit ett tvisteämne sedan 1833 mellan Storbritannien och Argentina. Den 2 april 1982 inledde militärjuntan i Argentina invasionen och Storbritanniens järnlady, Margaret Thatcher, bestämde sig för att slå tillbaka militärt. Britternas flaggskepp blev hangarfartyget HMS Hermes, som egentligen skulle tas ur tjänst 1982. Britternas andra hangarfartyg, HMS Invicible, hade sålts till Australien. Avtalet var klart i februari 1982 men fartyget var fortfarande kvar i brittiskt tjänst.

En Sea Harrier startar från HMS Invicible.

Foto: US Navy

Hade Argentina väntat med invasionen ett halvår så hade britterna förmodligen inte haft ett enda hangarfartyg redo och i tjänst. Den brittiska flottgruppen färdades över 13 000 km och tog tillbaka öarna. Kriget pågick i 74 dagar och var över den 14 juni 1982, det blev klar brittisk seger. På bilden, en Sea Harrier startar från HMS Invicible. Totalt sattes 28 Sea Harriers och 14 Harrier GR3 in under Falklandskriget.

 

 

Invasionen av Grenada 1983

Grenada hade blivit självständigt från Storbritannien 1974 och några år senare, 1979, skedde en kupp. Folkets revolutionära regering tog över och utvecklade samarbete med Kuba. I oktober 1983 skedde ännu en kupp, även den hade folkrevolutionär karaktär, och USA beslöt sig för att ingripa.

En amerikansk arméattackhelikopter, AH-1S Cobra, bekämpar mål på Grenada.

Foto: MSgt. David Goldie

En amerikansk snabbinsatsstyrka på cirka 7 500 man, främst från 82. luftburna divisionen, sattes in. Det var över efter några dagar då Grenadas väpnade styrkor och deras kubanska rådgivare var ingen match för de amerikanska styrkorna. På bilden, en amerikansk arméattackhelikopter, AH-1S Cobra, bekämpar mål på Grenada.

 

 

Nagorno-Karabach-kriget

Mellan åren 1988–1994 utkämpades ett krig mellan Armenien och Azerbajdzjan. Konflikten gällde provinsen Nagorno-Karabach i Azerbajdzjan där det i huvudsak bor armenier. Provinsen ville bryta sig ur Azerbajdzjan och är i idag de facto självständig republik men inte erkänd.

Soldater från Azerbajdzjan.

Foto: Ruaf Mammadov

Notera att när kriget bröt ut var de båda staterna en del av Sovjetunionen och kriget fortsatte efter det att Sovjetunionen bröts upp. På bilden, soldater från Azerbajdzjan.

 

 

Iran mot Irak

1979 utbröt en islamistisk revolution i Iran och Shahen störtades. Iraks ledare Saddam Hussien såg en möjlighet då Iran genom detta bröt med sin stora allierade, USA. Hitler hade trott, när han invaderade Sovjetunionen 1941, att han bara behövde sparka in dörren så skulle sovjetväldet rasa samman. Samma tankar fanns hos Saddam Hussein om Iran.

En iransk artilleripjäs, 15,2 cm D-20, öppnar eld.

Kriget bröt ut den 22 september1980 och pågick till 20 augusti 1988. Saddam Hussein misslyckades med sin invasion och Iran överlevde. Över en miljon döda i ett krig som också drabbade civilbefolkningen i stor omfattning. Irak använde kemiska stridsmedel både mot militär personal som mot civilbefolkningen. På bilden, en iransk artilleripjäs, 15,2 cm D-20, öppnar eld.

 

 

GILLADE DU ARTIKELN?

Visa din uppskattning genom att dela artikeln. Ju fler som delar desto fler artiklar lägger Pennan & Svärdets redaktion upp på webben!

Använd delningsknapparna här nedan!

Mer från Pennan & Svärdets kuriosakabinett

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT!
Sergant Per Wallin guidar dig genom pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid. Läs mer, klicka på länken nedan!

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!