Trettioåriga kriget bröt ut 1618 och varade fram till 1648. Slagfälten låg huvudsakligen i det som idag är Tyskland. Vi på Pennan & Svärdets redaktion har valt ut vad som vi ser som sju avgörande slag under detta krig som kan ses som Europas första världskrig sett till de enorma förluster och förödelser som kriget orsakade i centrala Europa.

 

 

 

Vinterkungen besegras – Slaget vid Vita berget 1620

Slaget vid Vita berget (även känt som Bílá Hora) var det första riktigt stora slaget under det trettioåriga kriget. Den kejserliga armén under ledning av Tilly samt Maximilian I av Bayern besegrade de böhmiska protestanterna, som leddes av "Vinterkungen" Fredrik V av Pfalz grundligt. Det kan ses om en avgörande katolsk seger.

"Vinterkungen" Fredrik V av Pfalz

Illustration: Pieter Snayers

 

Danmark fick nog – Slaget vid Lutter am Barenberge 1626

Slaget vid Lutter am Barenberge under trettioåriga kriget slutade i ett katastrofalt stort nederlag för den 20 000 man starka protestantiska här, som i stort sett upplöstes efter slaget. Den katolska ligan leddes även här av Tilly, som hade ungefär 20 000 krigsvana soldater till sitt förfogande fick knappt några förluster. Den protestantiska hären var en sammanslutning av tyska legosoldater och danska regementen under ledning av kung Kristian IV av Danmark och general Folck.

Minnessten över friherre Fuchs von Bimbach

Danmarks engagemang i kriget låg efter slaget i ruiner. Vid en dansk seger hade den danska armén kunnat fortsätta enligt den danska kungens plan med sikte på att besegra den katolska sidan men nu blev det inte så utan en annan nordisk kung kom att äntra arenan. På bilden minnessten över friherre Fuchs von Bimbach som stupade vid slaget.

 

 

Svenskt stål biter – Slaget vid Breitenfeld 1631

Slaget vid Breitenfeld mellan en svensk-sachsisk och en kejserlig här nära Leipzig i september 1631 under trettioåriga kriget blev en vändpunkt i kriget. Den svenska armén vann en av sina största segrar genom tiderna. Genom den svensk-sachsiska segern gick det kejserliga militära övertaget förlorat. Segern var också upptakten till den svenska stormaktstiden.

 Slaget vid Breitenfeld 1631

Gustav II Adolf kommit att anses som en av tidernas främsta fältherrar, då han förnyade krigskonsten vilket har gjort honom känd som den moderna krigföringens fader. Visserligen stupade han redan 1632 så innebar det att andra svenska fältherrar fick säkerställa den nya svenska europeiska stormaktens ställning.

 

 

 Bli medlem i Pennan & Svärdet

 

 

Sverige biter i gräset – Slaget vid Nördlingen 1634

Det svenska nederlaget vid Nördlingen bröt den svenska dominansen i Tyskland. Slaget vid Nördlingen utkämpades i augusti 1634 mellan svensk-sachsiska trupper och Katolska ligans trupper strax söder om Nördlingen i Schwaben, Tyskland. Det var ett av de värsta nederlagen som protestanterna hade råkat ut. För att förhindra att Habsburg växte sig för starka så valde Frankrike nu att aktivt gå med i kriget, inte bara med ekonomiskt stöd. På bilden de två Ferdinands som segrade vid Nördlingen.

De två Ferdinands som segrade vid Nördlingen

Illustration: Jan van der Hoecke

 

 

En råbarkad slugger tar hem det – Slaget vid Wittstock 1636

Slaget vid Wittstock 1636 stod mellan Johan Banérs och Alexander Leslies arméer mot en allians av de kejserliga trupperna och den sachsiska armén. Det blev en stor svensk seger över de kejserligas och sachsarnas förenade härar. Det återupprättade den svenska arméns anseende efter debaklet vid Nördlingen 1634. Det var en avgörande svensk seger.

Slaget vid Wittstock 1636

 

 

Solkungens första seger – Slaget vid Rocroi 1643

Slaget vid Rocroi innebar början till slutet för Spanien som stormakt. Det var ett slag mellan Frankrike och Spanien i det trettioåriga kriget. Fransmännen segrade här i Ardennerna. Slaget innebar också slutet på det spanska terciosystemet som hade varit stilbildande för Europas krigsmakter och Spanien övergick till linjärt organiserade infanteriregementen av svensk-holländsk typ som fransmännen redan använde. Här började Europas maktstruktur att förändras, från habsburgska Spanien till Bourbons Frankrike.

Slaget vid Rocroi 1643

Illustration: Augusto Ferrer

 

 

Svenska artilleriet triumferar – Slaget vid Jankov 1645

Detta slag vanns av Sverige vilket till stor del hade att göra med Lennart Torstenssons skicklighet, samt det taktiskt skickliga och manövrerbara svenska artilleriet. Slaget vid Jankov var ett av de blodigaste slagen som utkämpades under det trettioåriga kriget. De kejserliga trupperna led 60-procentiga förluster. Slaget stod mellan den svenska armén och det Tyskromerska riket  i södra Böhmen, cirka 50 km sydöst om Prag. Det var en avgörande svensk seger. På bilden Torstenssons lind i Freiberg.

Torstenssons lind i Freiberg

 

 

GILLADE DU ARTIKELN?

Visa din uppskattning genom att dela artikeln. Ju fler som delar desto fler artiklar lägger Pennan & Svärdets redaktion upp på webben!

Använd delningsknapparna här nedan!

Mer från Pennan & Svärdets kuriosakabinett

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT!
Sergant Per Wallin guidar dig genom pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid. Läs mer, klicka på länken nedan!

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!